Vithajen hotas av föroreningar och fiske
Vithajen är en av naturens mest fruktade skapelser – av goda skäl: Med 300 rakbladsvassa tänder, ett luktsinne som kan vittra blod på två kilometers avstånd, samt en kampvikt på upp till två ton är vithajen en livsfarlig bekantskap.
Men vithajen borde frukta människor mycket mer än vi fruktar den. Överfiske, förlust av naturliga habitat och ökade plastföroreningar i haven har nämligen minskat beståndet av vithajar.
Det minskade antalet hajar är oroväckande, eftersom det avslöjar att även kusternas ekosystem är i dåligt skick. Veterinär Chris Brown om hajarnas tillbakagång i Australien.
Antalet vithajar i australiska farvatten har minskat med hela 92 procent sedan 1960-talet fram till i dag. Det ser inte mycket bättre ut i Sydafrika, där den första vithajen på mer än tjugo år iakttogs i farvattnen i januari 2020.
I USA har beståndet av vithajar ökat, sedan det 1997 blev olagligt att fiska haj. Det räcker dock inte för att ändra vithajens status från "sårbar" på IUCN:s lista över hotade djurarter.
Vithajens status som sårbar innebär att "det finns en stor risk att arten dör ut i vilt tillstånd på längre sikt". Händer det, kommer det inte bara att vara en katastrof för vithajen själv.
Människan är ett av de största hoten mot vithajen.
Vithajen befinner sig högst upp i näringskedjan och vidmakthåller balansen i havets ömtåliga och konstant stressade ekosystem. Chris Brown, som har lett studien av vithajens massiva tillbakagång i Australien, formulerar problemet så här:
"Hajar spelar en viktig roll i ekosystemet som asätare och rovdjur, och deras närvaro är en indikation på ett friskt ekosystem. Minskningen av antalet hajar är oroväckande, eftersom det avslöjar att även kusternas ekosystem är i dåligt skick."
Vithajens tänder är utformade för att döda
Vithajens tänder är skarpa och sågtandade, så att de lätt kan skära och flå kött från ben, och om en tand eller fler slits loss i stridens hetta, så har vithajen ett ändlöst lager av nya tänder som kan ersätta de förlorade.
Vithajen har alltid fem tandrader, vilket innebär att vithajen kan ha flera hundra tänder i munnen samtidigt. Man uppskattar att vithajen under ett liv får omkring 20 000 tänder.
Vithajens tänder är upp till sju centimeter stora, och de största tänderna är placerade ytterst i käken.
Men även om sju centimeter är mycket, så är det ingenting jämfört med de tänder som världens största haj någonsin hade i sitt gap. Den förhistoriska jättehajen megalodon hade tänder som var ända upp till 18 centimeter.
Vithajen regerar i världshaven
Hajar har existerat i världshaven i mer än 400 miljoner år – och uppstod alltså långt innan dinosaurierna vandrade på jorden. Vithajen, på latin Carcharodon carcharias, tros ha uppkommit i Stilla havet för sex miljoner år sedan.
I dag lever vithajen över hela världen i hav med en temperatur på 12–14 grader. Vithajen föredrar områdena vid Sydafrika, Australien och USA, men vi ska inte känna oss helt säkra här i den kalla Norden.
De senaste åren har man flera gånger observerat stora vithajar simma runt utanför Skottland och Englands sydkust. I takt med att havstemperaturerna stiger till följd av den globala uppvärmningen, kan det mycket väl dyka upp vithajar i Sverige i framtiden.
Så jagar vithajen
Vithajens sinnesapparat har finslipats under miljontals år. Rovdjuret har därför utvecklat ett oöverträffat luktsinne och två extra sinnen, som gör vithajen till en optimal jägare.
Doftreceptorer förstärker luktsinne
Luktsinnet är vithajens mest välutvecklade sinne. Två tredjedelar av dess hjärna är reserverad för luktsinnet och dess stora antal doftreceptorer gör vithajen kapabel att vittra sig fram till små mängder blod på flera kilometers avstånd.
Elektriskt sinne avslöjar byte
Vithajens elektriska sinne består av små, gelfyllda porer i ansiktet, som fångar upp de svaga elektriska signaler, som bytesdjur sänder ut via muskler, som exempelvis hjärtat. Det gör att vithajen kan avslöja bytesdjur som gömmer sig i närheten.
Sidolinjeorgan känner vibrationer
Längs vithajens kropp sitter sidolinjeorganet, som via små porer uppfångar vibrationer och för fram dem till en speciell kanal fylld med nervceller. Vithajen kan på så sätt känna av rörelser från bytesdjur på upp till 100 meters avstånd.
Hur stor är världens största vithaj?
Vithajen är den största nu levande hajarten. Den blir oftast mellan fyra och fem meter lång och väger vanligtvis mellan 700 och 1800 kilo. Det finns dock vithajar som är större än så.
2019 träffade en grupp dykare på en vithaj på 2,5 ton, som sträckte sig 6,5 meter från nos till stjärtspets. Det är den största vithajen som någonsin har dokumenterats.
Deep Blue, som vithajen har döpts till, antas vara omkring 50 år, och forskare tror att vithajar kan bli ända upp till 70 år gamla.
VIDEO: Se världens största vithaj
Vithajen Deep Blue observerades senast vid Hawaii år 2019, och den är en av de största vithajar som forskare någonsin har sett. Deep Blue har observerats flera gånger, bland annat 2017, då vithajen såg ut att vara gravid.
Vithajen står för de flesta hajangrepp
Synen av en hajfena vid vattenytan ger de flesta badare kalla kårar. Och ett möte med en vithaj kan också vara dödligt.
År 2019 registrerades det enligt International Shark Attack File (ISAF) 140 hajangrepp världen över.
Vithajen beräknas stå för nästan 50 procent av alla hajangrepp. Det är därför vithajen anses vara världens farligaste haj.
ÖVERSIKT: Registrerade hajangrepp från 1958 till 2016
Totalt 2474 hajangrepp har registrerats under perioden, varav drygt hälften har inträffat i USA. Uppskattningsvis har cirka hälften av alla hajangrepp utförts av vithajen, varav 439 dödliga.
Vithajen dödar dock inte badare, för att den har fått smak på människokött. Vithajen har dålig syn och när människor angrips av en vithaj beror det ofta på att hajen har misstagit oss för något av sina vanliga bytesdjur.
Studier av smälta måltider från 40 unga vithajar vid Australien avslöjar att vithajens måltider ofta består av 32 procent fisk från havets mittenlager som bland annat den östaustraliska laxen, 17,4 procent fisk från havsbotten som exempelvis de så kallade stjärnkikare, 14,9 procent rockor – som också lever nära havsbottnen – och fem procent så kallad revfisk. Resten var en blandning av bläckfiskar, andra hajar och oidentifierbara fiskar.
Oavsett byte använder vithajen sina extremt skarpa sinnen till att lokalisera det, inte minst luktsinnet.
Vithajen kan exempelvis få vittring på en enda droppe blod bland tio miljarder vattendroppar, vilket motsvarar ungefär en min badbassäng på 100 liter vatten. Och vithajens enastående egenskaper slutar inte där.
Vithajens käkar sitter inte fast i dess kranium. De sitter under kraniet, fästa med en bit brosk som fungerar som ett slags gångjärn. När vithajen angriper kan gångjärnet skjuta fram käkarna, vilket ger vithajen ett ännu större bett.
Vithajens dna utplånar cancer
En kartläggning av vithajens samlade mängd arvsanlag, det så kallade genomet, 2019 avslöjade att vithajen bär på 67 unika genvarianter, som hjälper till att göra genomet stabilt och skyddar mot dna-skador – bland annat dem, som kan leda till bildandet av cancerceller.
Vithajen har därför en av de lägsta förekomsterna av cancer bland världens ryggradsdjur.
Nu hoppas forskare att kartläggningen av vithajens gener kan inspirera till framtida genterapier, i vilka patienternas gener behandlas med noga utvalda mutationer, som imiterar hajens genvarianter och ger samma skydd mot cancer.