Hajar i Sverige håbrand

Hajar i Sverige kan bli upp till 12 meter långa

Hajar i Sverige är inte ovanligt, och våra farvatten bjuder på både håbrand och den tolv meter långa brugden. Som tur är för badande längs kusterna förskonade från farliga hajar i Sverige. Några forskare menar dock att den stora vithajen kan gästa våra skandinaviska farvatten i framtiden. Kanske är den redan här.

Hajar i Sverige

Hajar i Sverige - från brugd till håbrand

Kanske tror du att hajar i Sverige hör till ovanligheterna. I så fall har du fel. Den svenska västkusten hyser många varianter av oceanernas största rovdjur, ända från den lilla blåkäxan som inte blir mycket större än en halv meter, till en av världens allra största hajar, brugden, som kan kan bli upp till 12 meter.

Det finns så mycket som 19 arter av hajar i Sverige. De vanligaste hajarna i Sverige är pigghaj och småfläckig rödhaj. 1937 rapporterades det om en hammarhaj i Kattegatt, men det visade sig vara en myt.

Är svenska hajar farliga?

Ingen av de hajarter som lever fast i svenska farvatten är farliga för människor. Till och med brugden som med sina 12 meter är en av de allra största hajarna i världen, är en ganska fredlig typ och lever av plankton.

Hajar i Sverige - brugd

Den 12 meter långa brugden är den största av alla hajar i Sverige. Men den respektingivande jätten äter som tur är inte kött.

© Shutterstock

Den i svenska farvatten sällsynta håkäringen kan i teorin vara farlig att möta. Men risken är mer eller mindre icke-existerande. Dels lever håkäringen djupt, dels lever den i områden med så kalla temperaturer att varken badgäster eller dykare är frestade att hoppa i vattnet.

De flesta svenska hajar är för små för att attackera människor. På hela taget är hajar inte speciellt förtjusta i människokött, utan föredrar havsdjur på menyn. Några svenska hajarter, som håbrand och blåhaj kan dock ge otäcka bitsår om de provoceras.

Hajar i Sverige föredrar djupt vatten

När svenska hajar avstår från att attackera människor är den viktigaste orsaken att alla hajar i Sverige föredrar djupt vatten. Deras födokälla till exempel sill och makrill lever huvudsakligen ute på öppet vatten, och de svenska hajarna har därför ingen anledning till att röra sig nära land.

I verkligheten är människan farligare för hajen än omvänt. Både pigghaj, håbrand och de flesta andra hajar i Sverige har ett fallande bestånd, och det är framförallt på grund av människoskapade miljöförändringar och överfiske.

Hajangrepp i Sverige

Hajattacker i Sverige känns inte till

Det finns inga registrerade hajattacker i Sverige. Människor som har förlist och omkommit långt till havs kan ha märken efter hajtänder, men det har i så fall skett efter att de drunknat.

Den enda av hajarna i Sverige som kan vålla skada på människor är pigghajen. Hajen har två piggar framför ryggfenorna som kan utsöndra ett nervgift. Giftet är på inget sätt fatalt för människor, men det kan göra våldsamt ont att komma i närkontakt med en pigghajs piggar.

Vithaj i Sverige

Vithaj i Sverige - är det möjligt?

Vithajen borde egentligen känna sig hemma bland de andra hajarna i Sverige. Temperatur, salthalt och föda på västkusten är mycket lik de områden där vithajen normalt lever. Då en vithaj framförallt gillar sälar skulle de - till skillnad från håbrand - gärna simma nära kusterna, där chansen för att få sig en säl till middag är stor.

Man har inte observerat vithaj i Sverige - ännu

Man har sett en vithaj i Nordsjön vid den engelska och skotska kusten, även om det inte är slutgiltigt bevisat. En vithaj behöver bara simma 600 kilometer mer för att nå Kattegatt. kanske finns de stora djuren här redan, bara det att ingen har observerat dem ännu.

hajar_i_-sverige_vithaj

En vithaj äter sälar och skulle mycket väl kunna överleva i de svenska farvattnen på västkusten. Men det stora rovdjuret lämnar sällan sina fasta jaktmarker.

© Shutterstock

Marinbiologer menar dock inte att det någonsin kommer existera ett permanent bestånd av vithaj i Sverige. Beståndet världen över är litet och satellit-registrering av vithajarnas rörelser har visat att de simmar längs några mycket fasta rutter. Så länge det finns så få vithajar behöver de inte konkurrera om föda och ha behov för att söka upp nya jaktområden.

Vi kommer högst få besök av ensamma, äventyrslystna (eller förvirrade) exemplar av vithaj i Sverige.

3 hajar i Sverige

De tre vanligaste hajarna i Sverige

  • PIGGHAJ (Squalus acanthias)

  • HÅBRAND_(Lamna nasus)_

  • RÖDHAJ (Scyliorhinus canicula)

PIGGHAJ

Längd: 90 till 120 cm Utbredning: Skagerrak, Kattegatt och västra Östersjön

Pigghajen är den vanligaste hajen i Sverige. Som namnet antyder har den två piggar på ryggen som utsöndrar ett svagt gift. Pigghajen är ett flockdjur och rör sig i stora stim som vandrar långt.

hajar_i_-sverige_pigghaj

Pigghajen är inte bara en av de allra vanligaste hajarna i Sverige, utan även i hela världen. Den lever från norra Norge till Sydamerikas sydspets.
*

© Shutterstock

Även om pigghajen är utbredd, är den utrotningshotad. Det tar nämligen lång tid innan den blir könsmogen - mellan 12 och 15 år. Det är därför stor risk för att den hinner fångas innan den kan fortplanta sig. Därutöver är den gravid i två år och det betyder att det inte blir till så många nya pigghaj-bebisar som bland andra arter.

Pigghaj är en god matfisk. Tidigare hade fiskhandlar svårt att sälja kött från hajar, och därför började man kalla köttet för nordsjöål. Beställer du nordsjöål på en restaurang får du alltså haj. Om du beställer fish & chips i England kan det också mycket väl vara att du helt ovetande äter pigghaj.

HÅBRAND

Längd: Upp till 3,7 m Utbredning: Skagerrak och norra Kattegatt

Håbrand är Nordens snabbsimmare och jagar smidiga fiskar som makrill och sill. Den är relativt vanlig Nordsjön och simmar på sommaren också in i norra Kattegatt, när sillstimmen vandrar. Vissa jagar ensamma, andra i flock.

Aktiv som den är, är håbranden den enda hajart som är i stånd att ha en kroppstemperatur som är väsentligt högre än det omgivande vattnet.

hajar_i_-sverige_habrand

Håbranden verkar vara den enda haj som leker. Den kan få för sig att knuffa, bita och kasta med saker som flyter på ytan, och den har även observerats leka en slags undervattens-tafatt med andra håbrandar i flocken. På det sättet skiljer sig håbranden från andra hajar i Sverige.

Håbrandens kött anses vara en delikatess, och överfiske har fått beståndet att falla drastiskt. Därför har håbrand varit fridlyst i Norge och EU sedan 2010.

SMÅFLÄCKIG RÖDHAJ

Längd: Upp till 1 m Utbredning: Skagerrak och Kattegatt

Den lilla, småfläckiga rödhajen är en av de vanligaste hajarna i Sverige. Den blir högst en meter och föredrar en meny bestående av krabbor, bläckfisk, plattfisk och maskar.

Rödhajen är en av de smarta hajarna i svenska farvatten och kan uppfatta hjärtslag och gälrörelser med sitt elektriska sinne.
*

© Shutterstock

Småfläckig rödhaj har dålig syn och jagar med hjälp av sitt luktsinne och ett speciellt elektriskt sinne. Genom att registrera elektriska fält kan den lilla rödhajen uppfatta hjärtslag och gälrörelser från sandbotten.

Möt en av de märkligaste hajarna i Sverige

HÅKÄRING

Längd: 3-7 m Utbredning: Skagerrak i begränsat omfång

Somniosus microcephalus betyder "sömnig lillhjärna", och håkäringen lever upp till sitt latinska namn: Den upp till ett ton tunga jätten simmar sällan mer än 5 km/h, huvudsakligen på djup mellan 100-1000 meter.

Trots sitt loja yttre äter hajen inte bara as, utan även levande sälar. Det gör håkäringen till en av världens största rovfiskar - och klart den största köttätaren bland alla hajar i Sverige.

Hajen kan bli upp till 200 år gammal och synen blir sämre i takt med åldern. Små självlysande parasiter borrar sig in i vävnaden omkring hajens ögon och förblindar djuret helt eller delvis. Det gör dock inte så mycket på håkäringens hemvist, där havet oftast är kolsvart.

En håkäring är både giftig och halvblind. Möt den här.

Håkäringen ackumulerar till skillnad från anra hajar i Sverige urinämnen och trimetylamin-gift i kroppen. Köttet är därför starkt illaluktande och giftigt. På Grönland begraver man köttet i sand och låter det jäsa i några månader för att kunna äta det - traditionellt med rikliga mängder brännvin till.

Hajar fångade i Sverige

Hajar fångade i Nordsjön

Även om hajar inte är sällsynta i Nordsjön, så överraskar fiskare emellanåt när sällsynta arter fastnar i deras garn. 2018 fångade en dansk fiskare en 4,5 meter lång och 300 kilo tung rävhaj i sitt nät. Det var en ytterst sällsynt fångst. Hajen lever av att äta småfisk, som exempelvis skarpsill, men kan ändå vara farlig att träffa på i haven för.

Nyligen fångades även en sexbågig kamtandhaj i danska farvatten. Den är en av världens största köttätande hajar och har aldrig tidigare fångats här. Det hade länge funnits rykten om att arten fanns här, men i och med denna fångst blev det dokumenterat.

hajar_i_-sverige_sexbagig_kamtandhaj

2019 fångades en sexbågig kamtandhaj i Nordsjön. Det är en av de största köttätande hajarna.

© Shutterstock

Hajar som kan komma till Sverige

Världshaven värms upp på grund av klimatförändringar och global uppvärmning. Och varmare vatten i Nordsjön kan få till följd att de fiskar som hajarna lever av simmar längre norrut.

Detta kan därför vara anledningen till att det i framtiden eventuellt kan komma fler exotiska hajarter till Norden. Hajarna flyttar helt enkelt dit deras föda flyttar.

Flera olika hajarter har pekats ut som möjliga inflyttare i våra vatten. Förutom vithajen, är det möjligt att sandtigerhajen och makohajen kommer in i bilden i framtiden.

Läs också:

Jagande haj
Hajar

Hajar jagar med alla sinnen

0 minuter
Hajar
Hajar

Hajar: Sju överraskande fakta om hajar

2 minuter
Hajar

Måste hajar alltid röra sig för att inte drunkna?

1 minut
Mest populära

Logga in

Fel: Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
VisaDölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!