Fjärsing

Fjärsing är Nordeuropas giftigaste fisk

Fjärsing har på senare år blivit allt vanligare vid Nordeuropas kuster. Men var lever fisken, hur farlig är den egentligen och vad ska du göra om du blir stucken av en fjärsing? Här får du svaret.

Fjärsing har på senare år blivit allt vanligare vid Nordeuropas kuster. Men var lever fisken, hur farlig är den egentligen och vad ska du göra om du blir stucken av en fjärsing? Här får du svaret.

Shutterstock

Utrustad med taggar fyllda med nervgift tillhör fjärsingen de giftigaste fiskarna i Nordeuropas vatten. Men hur ser fisken ut, hur lever den och vad gör man om man trampar på en fjärsing?

Läs svaren på de viktigaste frågorna om fjärsing här.

Frågor och svar om fjärsing

Vad är en fjärsing?

En fjärsing, Trachinus draco, är en saltvattensfisk, som tillhör abborrartade fiskar.

Fiskarten omfattar två släkten. Den ena är Trachinus med åtta arter och Echiichthys med en art.

Fjärsing är en smal, färgrik risk med en lång ryggfena. Den är speciellt känd för sina vassa gifttaggar, som sitter i ryggfenan och på varje gällock. Taggarna är kopplade till giftkörtlar, som producerar giftet dracotoxin (även kallat drakgift).

Fisken ses ofta delvis nedgrävd på sandbottnen, så att bara dess ögon och ryggfena syns. Eftersom fjärsingen ofta håller till på grunt vatten händer det därför att badande besökare råkar trampa på dem och bli stucken i foten.

Det finns flera arter av fjärsingen och man kan ha oturen att träffa på två av dem, fjärsing och mindre fjärsing, i Nordeuropeiska vatten.

De två arter av fjärsing som finns är stor fjärsing och liten fjärsing.

Stor fjärsing
© Shutterstock

Stor fjärsing

Den stora fjärsingen kan bli upp emot 40 centimeter lång. Den är slank i kroppen och har glänsande gulaktiga, brunaktiga och blåaktiga nyanser.

Den stora fjärsingen har små giftpiggar längst upp vid ögat och befinner sig ofta på lite djupare vatten.

Liten fjärsing
© Shutterstock

Liten fjärsing

Den lilla fjärsingen blir upp emot 18 centimeter lång och är liksom den stora fjärsingen brokig med blå, gula och blå färger på kroppen.

Den lilla fjärsingen har dock, till skillnad från den stora fjärsingen, inga små giftpiggar vid ögat. Den är dock giftigare än den stora fjärsingen, vilket är dåliga nyheter för badgäster eftersom den lilla fjärsingen oftast återfinns på grundare vatten.

Hur vanlig är fjärsingen?

Fjärsing är vanlig i Svarta havet, Medelhavet och längs kusterna i Västeuropa från Bergen i Norge till Nordvästafrikas kust i Marocko.

Den finns dessutom vid Madeira och Kanarieöarna. Den har även observerats så långt norrut som Trondheimsfjorden och i Östersjön, även om det är sällsynt.

Runt Danmark är fjärsingen särskilt vanlig i Kattegat, men har också setts i den danska delen av Skagerrak och i Nordsjön.

Var lever fjärsingen?

Fjärsingen är vanlig i Norden, där den lever i havsområden som är mellan 2 och 30 meter djupa.

Under sommarmånaderna tycker fjärsingen om att dra in mot kusternas låga vatten. Där kan den därför finnas på 2 till 15 meters djup. På hösten och vintermånaderna beger sig fjärsingen ut på djupare vatten och söker sig ned till 20-30 meter djup. Där går den närmast i dvala.

På dagen är fjärsingen i regel bottenlevande och föredrar att ligga nedgrävd, nästan helt dold i sanden, där bara ögon och ryggfena sticker upp.

På natten är den däremot pelagisk, vilket innebär att den är aktiv och lever i de fria vattenmassorna, ofta i stim. Där jagar fisken kräftdjur, räkor och annan småfisk.

Fjärsing nedgrävd i sanden

Det kan vara svårt att se fjärsingen när den gräver sig ner i sandbottnen i havet.

© Shutterstock

Hur farlig är en fjärsing?

Även om fjärsingen är känd som Nordeuropas giftigaste fisk, så är fjärsingen sällan dödlig, men enskilda dödsfall har ägt rum.

Det är framför allt i juni och juli man bör se upp med fjärsingen, eftersom den giftiga fisken leker på lågt vatten.

Fjärsingen är ganska vanlig i nordeuropeiska vatten och fisken döljer sig dagtid, som sagt.

För att bli stucken av en fjärsing måste man dock vanligtvis trampa rakt på fisken, vilket kan vara svårt eftersom de i regel flyr innan dess.

Vad ska man göra om man blir stucken av en fjärsing?

Det är arterna fjärsing och mindre fjärsing som man kan träffa på i nordeuropeiska vatten.

Om du stöter på en fjärsing och har oturen att bli stucken av den giftiga tagg den reser till sitt försvar om den känner sig hotad, så kan du uppleva stark smärta.

Giftet löser upp de röda blodkropparna och kan förutom smärta ge kallsvett, yrsel och svullnad. Men det finns ett motgift.

Fjärsingens gift innehåller nämligen ett protein som förstörs vid 34 grader eller mer. Blir man stucken av en fjärsing ska man därför hålla såret under så varmt vatten som möjligt, kissa på det om det inte finns någon vattenkran i närheten, eller begrava det i den varma sanden.

Är fjärsingen en matfisk?

Vill man hämnas på den giftiga fjärsingen, så är den dessutom en god matfisk i både torkat, stekt, rökt och kokt tillstånd.

Och dess lever är rik på fettsyror som förebygger ett flertal sjukdomar.

Man måste bara komma ihåg att avväpna fjärsingen innan man tillagar den.

Dödsfall: Hur många dör av fjärsingstick?

Det är extremt sällsynt att någon dör av ett fjärsingstick, men det händer trots allt.

År 2020 avled en 16-årig pojke efter att ha blivit stucken av en fjärsing utanför Mallorcas kust. Han var ute och snorklade när han blev stucken i ansiktet.

Giftet från sticket orsakade troligen en allvarlig reaktion och pojken drunknade kort efter mötet med fjärsingen.

Det är dock bara andra gången de senaste 100 åren som man vet med säkerhet att en människa har mist livet på grund av fjärsingens gift.

Den giftiga fisken är dessutom misstänkt för flera drunkningsolyckor på grund av den våldsamma smärta som exploderar i armar och ben.

Normalt är dock stick av en fjärsing inte livshotande för friska personer, men vattendjur bör ändå se sig för när de beger sig ut i vågorna. Framförallt i juni och juli då den giftiga fisken leker på lågt vatten.

Vill du veta mer om gifter? Här är listan över världens giftigaste ämnen.