Döda fjärilar

Flyttplaner ska rädda fjärilen

Om bara några årtionden riskerar fjärilen att vara utrotad. Det vore inte bara ett farväl till fladdrande skönheter och viktiga pollinatörer, utan också till en av naturens mest eleganta flygtekniker. Lyckligtvis har forskarna en räddningsplan.

Om bara några årtionden riskerar fjärilen att vara utrotad. Det vore inte bara ett farväl till fladdrande skönheter och viktiga pollinatörer, utan också till en av naturens mest eleganta flygtekniker. Lyckligtvis har forskarna en räddningsplan.

Getty Images

Vårsolen står högt på en kristallklar himmel. Ängarna runtom i landskapet är fulla av färggranna blommor.

Mellan blommorna flyger mängder av fjärilar. Deras praktfulla mönstrade vingar reflekterar solljuset där de dansar från blomma till blomma.

Så borde det åtminstone se ut.

På grund av den globala uppvärmningen och kraftiga minskningar av deras naturliga habitat befinner sig emellertid fjärilsbestånden nu i fritt fall runtom i världen. Enligt vissa beräkningar har antalet fjärilar i vissa europeiska länder halverats sedan år 1990 – och hela 99,9 procent av monarkerna har försvunnit.

Enligt de mest dystra prognoserna kommer fjärilen om 30 år bara att finnas kvar längst upp i norr. Det är ett problem, eftersom 90 procent av världens blommande växter är beroende av pollinatörer som bin och fjärilar.

Lepidoptera dødsannonce
© Shutterstock & Lotte Fredslund

Lyckligtvis har forskarna en räddningsplan.

Med hjälp av bland annat aggressiva steklar och ett omfattande evakueringsprojekt ska de försöka rädda ett av planetens viktigaste djur.

Har funnits i 200 miljoner år

Fjärilarna tillhör insektsordningen Lepidoptera, som även inkluderar nattfjärilar. Deras spröda kroppar bevaras inte särskilt väl, så fossil av förhistoriska arter är ytterst sällsynta.

Eftersom fjärilarna är beroende av blommande växter har den allmänna uppfattningen varit att de uppstod under den geologiska perioden krita för 135–65 miljoner år sedan. Då började nämligen blommande växter dominera landskapet.

De första arterna i ordningen Lepidoptera uppstod emellertid mycket tidigare än så.

År 2018 visade 70 pyttesmå fossil av fragmenterade vingfjäll som grävts ut i Tyskland att de här insekterna flög omkring redan för cirka 200 miljoner år sedan, långt innan det fanns blommor på vår planet.

Fjärilsfjäll

Analyser av fossiliserade fjäll från Lepidopteravingar visar att djuren har funnits i minst 200 miljoner år.

© Bas van de Schootbrugge

Just fjärilarnas fladdrande flygteknik har fascinerat forskarna.

Fjärilsvingar har traditionellt ansetts vara opraktiska och ineffektiva ur aerodynamiskt perspektiv, men studier från år 2020 visar på raka motsatsen.

En svensk forskargrupp vid Lunds universitet har testat fjärilar i vindtunnlar och funnit att de använder sig av en alldeles enastående teknik.

När fjärilen flyger slås vingarna först ihop nedtill så snabbt att det bildas en luftficka ovanför vingarna. När vingarna i nästa rörelse slås ihop upptill pressas luften ut ur fickan, vilket driver insekten snabbt framåt.

Tekniken ger fjärilen en snabb acceleration och därmed goda möjligheter att undvika rovdjur.

Fjärilens flygteknik

När fjärilen slår ihop vingarna under kroppen (blått) bildas små luftfickor ovanför vingarna, som bidrar till att föra insekten framåt (rött).

© L. C. Johansson and P. Henningsson/RSP/Shutterstock

I dag använder fjärilen vingarna för att fylla en viktig funktion som pollinatör. Medan den flyger omkring i blomsterbäddarna och äter nektar samlar den på sig pollen, som sedan förs vidare till andra blommor.

Uppemot 90 procent av världens blommande växter, allt från vilda blommor till jordbruksgrödor, är beroende av pollinatörer som bin och fjärilar för att kunna sätta frukt.

Fjärilar och deras larver är dessutom viktiga näringskällor för ett stort antal djur högre upp i näringskedjan, däribland fladdermöss, fåglar och ödlor.

I många ekosystem skulle fjärilens försvinnande därför få stora konsekvenser.

Världens fjärilar befinner sig i fritt fall

Fjärilar är känsliga för små förändringar i omgivningarna och reagerar snabbt på dem. Därför är mängden fjärilar en god indikation på hur friskt ett ekosystem är.

Det finns i dag omkring 20 000 fjärilsarter, men antalet minskar oroväckande snabbt.

År 2010 visade en genomgång av Internationella naturvårdsunionen (IUCN) att 38 av 482 europeiska fjärilsarter var hotade, medan 44 arter var nära hotade.

Andra forskare har följt utvecklingen av 17 europeiska arter som lever i gräsområden och kommit fram till att antalet fjärilar har minskat med 39 procent mellan åren 1990 och 2017.

Sedan år 1976 har det totala antalet fjärilar halverats i Storbritannien och åtta procent av arterna där är utrotade. I Nederländerna är siffrorna ännu dystrare. Sedan år 1990 har 20 procent av arterna försvunnit och det totala antalet fjärilar har minskat med cirka hälften.

Europakarta med hotade områden
© Shutterstock & Lotte Fredslund

Fjärilen är mest hotad i Nederländerna och Danmark

Forskare har räknat på hur kritisk situationen är i Europa. Siffrorna baseras på hur stor del av ett lands totala antal fjärilsarter är utrotningshotade.

På andra sidan Atlanten är situationen minst lika kritisk.

År 2020 registrerades ett rekordlågt antal monarker längs den amerikanska västkusten. Färre än 2 000 fjärilar upptäcktes vid den årliga höstinventeringen, cirka 30 000 färre än tidigare år.

I jämförelse flög miljontals monarker varje år söderut på 1980-talet. Forskarna uppskattar att bestånden har minskat med 99,9 procent.

99,9 procent av monarkerna har försvunnit.

Under de senaste 40 åren har över 450 arter i västra USA minskat kraftigt.

En stor studie från i mars 2021 påvisade en årlig minskning av närmare två procent av det totala antalet fjärilar. Forskarna tror att de vet varför.

Höstvärme stör sömnen

Det finns nämligen ett tydligt samband mellan observationer av fjärilarna i västra USA och klimatets utveckling mellan åren 1972 och 2018. I synnerhet varmare höstmånader tycks vara ett stort problem för många arter.

Hösttemperaturerna har ökat i större delen av USA, men de största ökningarna har konstaterats i de sydvästra delstaterna. Temperaturen i Arizona har till exempel stigit med 0,2 grader Celsius varje årtionde sedan år 1895.

Samtidigt har bestånden av den lokala fjärilsarten Vanessa annabella minskat med tre procent om året.

Den här studien genomfördes visserligen i USA, men tendensen är sannolikt den samma i övriga världen.

De högre temperaturerna gör fjärilarna förvirrade och håller dem vakna under längre perioder, vilket gör att de inte går i vinteride i tid. Och eftersom höstvärmen inte automatiskt förlänger säsongen för de blommande växterna, svälter många fjärilar ihjäl.

En annan effekt av klimatförändringarna är ett ökat antal extrema väderhändelser, där i synnerhet stormar och värmeböljor kan orsaka massdöd bland dessa känsliga djur. I en storm i Mexiko år 2002 dog närmare 270 miljoner monarker.

Och det väntas betydligt fler stormar i framtiden.

Stor ansamling fjärilar

Varje år flyger miljontals monarker till Mexiko för att övervintra på trädstammar i stora grupper. Allt färre av dem når dock fram.

© Shutterstock

Uppvärmningen utgör även ett hot mot fjärilar som är anpassade till mildare temperaturer.

I Spanien fann en forskargrupp att i genomsnitt 16 arter under en 30-årsperiod har flyttat sina habitat 212 meter uppåt. Under samma period har den genomsnittliga temperaturen stigit med 1,3 grader Celsius.

Det innebär att arter som redan i dag lever vid bergstoppar gradvis blir alltmer hotade i takt med att temperaturerna stiger.

Det är dock inte bara den globala uppvärmningen som vållar fjärilarna svårigheter.

Jordbruket gör anspråk på mark och förgiftar

Runtom i världen omvandlas alltmer natur till jordbruksmark, detta för att föda världens växande befolkning.

Sedan 1950-talet har England förlorat 97 procent av sina blomsterrika ängar, 50 procent av landets vilda skogsområden och 40 procent av hedlandskapen. Samma utveckling har skett i större delen av Europa.

Konsekvensen av det är att fjärilarnas habitat blir allt färre, men också att många av de områden som finns kvar är relativt små och isolerade. Därmed ökar risken för inavel, och bestånden blir även mindre motståndskraftiga mot exempelvis stormar och värmeböljor.

Danmark ligger i den europeiska botten när det gäller naturskydd. Endast en procent av Danmarks yta är vild natur.

I Danmark används cirka 61 procent av marken till jordbruk. Tjugotre procent utgörs av stadsområden och 15 procent av skog, medan endast en procent är vild, orörd natur, där de flesta fjärilar trivs bäst.

Minskningen av andelen vild natur gör att vissa arter förlorar värdväxter åt larverna, för medan en del arter har ett brett urval av värdväxter är andra mer selektiva.

Många arter är helt beroende av en eller ett fåtal växtarter som värd. Citronfjärilen lägger till exempel bara ägg på de närbesläktade växtarterna getapel och brakved.

Citronfjäril

Citronfjärilen lägger inte sina ägg var som helst. Endast blad från två växtarter duger.

© Shutterstock

Förutom att jordbruket leder till minskningar av andelen vild natur använder jordbrukarna pesticider för att hålla hungriga insekter borta från sina grödor.

En grupp pesticider, neonikotinoiderna, infördes år 1990, men i dag är de förbjudna i hela EU.

Neonikotinoiderna har bland annat minskat antalet bin och fjärilar samt insektsätande fåglar. Enligt en engelsk studie var 15 av 17 arter svårt drabbade av neonikotinoider.

I en amerikansk studie fann man även att av 227 värdväxter för monarker hade 58 av dem pesticider i mängder som var tillräckligt höga för att döda fjärilar.

Många pesticider stannar kvar i ekosystemen under lång tid och kan fortsätta att vålla fjärilar skada även efter det att användningen upphör. Det gäller neonikotinoiderna i Europa.

Men trots att det ser mörkt ut för fjärilen finns det hopp.

Ägg och larver evakueras

Länder som Kanada, USA och Storbritannien har utvecklat strategier för återutplacering. I detta arbete är en viktig komponent evakuering av hotade fjärilar, larver och ägg. De flyttas helt enkelt från ett utsatt område till områden där de har större chans att överleva.

Fjärilens existens hotas på flera fronter. Många av fjärilens problem är mänskligt orsakade, vilket innebär att det också är vi som kan lösa dem. För det krävs dock att vi hjälper dessa känsliga djur på traven och anpassar vårt jordbruk.

Flygande fjärilar
© Shutterstock

1. Underlätta långa flygningar

I USA har över 400 borgmästare enats om att skapa ett bälte av växtlighet från norr till söder som monarkerna kan leva av under sin färd till och från Mexiko. Husägare uppmanas också att fylla sina trädgårdar med blommor.

Stekel lägger ägg
© Conrad Vispo

2. Locka mördarsteklar med blommor

Blomsterytor längs fälten är ett effektivt alternativ till pesticider. Blommorna lockar till sig parasitsteklar, som lägger ägg i exempelvis rapsbaggar, så att de äts upp inifrån av stekellarverna. Samtidigt blir blommorna mat åt fjärilar.

Fjärilsjakt
© Sean Correa/Parks Conservancy

3. Flytta ägg och larver till säkra områden

Ägg eller larver samlas in i naturen och föds upp i fångenskap. Fjärilarna släpps därefter ut i områden med gynnsamma förutsättningar, det vill säga både föda för fullvuxna fjärilar och värdväxter till nya ägg och larver.

Teknikerna för att flytta runt arter är dock bara skadereduktion.

För att verkligen vända utvecklingen och säkerställa en framtid med fjärilar behöver vi sätta av stora landområden för att återskapa ursprunglig natur och göra om utdikad mark till våtmarker.

Blombälten i odlingar löser också en del problem, eftersom blommorna både ger näring åt fjärilarna och lockar till sig parasitsteklar, bland annat arten Microctonus brassicae, som angriper rapsbaggar och därmed fungerar som en naturlig pesticid.

Du kan själv göra din trädgård mer fjärilsvänlig, till exempel genom att plantera många olika sorters blommor. Och så är det viktigt att låta en del av trädgården växa fritt och inte rensa bort brännässlor, eftersom de är en värdväxt för många larver.

Sist men inte minst måste vi få bukt med den globala uppvärmningen. Det är så klart ett större projekt, men en absolut nödvändighet för att fjärilarnas färggranna vingar ska fortsätta fladdra i våra blomsterbäddar.