Örnar är en löst definierad grupp av stora rovfåglar med relativt stor vingbredd och kraftig, karakteristiskt böjd näbb.
Gemensamt för dem alla är att de har långa, breda vingar. Kungsörnen, den mest utbredda örnarten på norra hemisfären, har upp till 230 centimeters vingbredd, medan själva kroppen blir cirka en meter lång.
Örnarna använder sina stora vingar för att stiga till väders och sväva över långa avstånd.
Ju större vingarna är, desto mer lyftkraft ger de. Det gör att en örn till och med kan lätta utan ett enda vingslag.
I stället breder örnen bara ut dem och lyfts av pelare av varm luft, så kallade termiska vindar.
När örnen flyger svävar den vanligen sakta runt över stora avstånd och spanar efter bytesdjur. Arten vithövdad havsörn, USA:s nationalfågel, kan patrullera ett ända upp till 40 kvadratkilometer stort område.
De stora vingarna skapar fortsatt lyftkraft, trots en låg hastighet.
Vingarna optimerar lyftkraften
Skelettet minimerar vikten
Örnars ben är ihåliga för att de ska vara så lätta som möjligt. En vithövdad havsörn väger normalt fyra–fem kilo, av vilka skelettet endast utgör några hundra gram.
Muskler får vingarna att slå
Två muskler används för att röra örnens vingar och få fågeln att lätta från marken. De stora musklerna pectoralis pressar vingarna nedåt, medan supracoracoideus, som fäster vid vingarnas ryggsida, drar dem uppåt.
Olika fjädrar flyger
Längst fram sitter dolda fjädrar (gula), som täpper till hål, så att luften passerar snabbare. De bakre fjädrarna (röda) kan lutas och fjädrarna längst ut på vingen (grå) är utspridda för att minska luftmotståndet.
Så snart örnen upptäcker ett bytesdjur viker den in vingarna längs kroppen och gör ett snabbt dyk. Kungsörnen dyker i hela 250–300 kilometer i timmen.
Vingarnas form är anpassad efter födan
Mindre fåglar som genomsöker små områden i taget för att hitta insekter eller frön har korta, rundade vingar, som ökar fåglarnas förmåga att manövrera.
Fåglar med långa, spetsiga vingar är i regel mycket snabba flygare, vilket gör att de kan fånga snabba bytesdjur. De svävar emellertid inte särskilt bra och är i många fall inte heller lika smidiga i luften som andra fåglar.
