Ett strutsägg väger 4 000-5 000 gånger så mycket som ett kolibriägg och bara det tydliggör att mängden kalk i de två äggens skal inte är densamma.
Men även om man tar med skillnaden i storlek i beräkningen och tittar på hur stor andel skalet utgör finns det skillnader mellan olika fågelarter.
Skalet på ett vanligt hönsägg utgör cirka tio procent av äggets vikt och har en kalkhalt på 90 procent. Andra fågelägg har relativt tjocka skal och därmed högre kalkinnehåll. Det är i regel stora ägg, även om det finns vissa undantag.
Skalen följer storleken
Ägget från en struts mäter upp till 15 centimeter på den långa ledden. Skalet kan vara över tre millimeter tjockt, vilket är cirka tio gånger så mycket som skalet på ett vanligt hönsägg.
Den utdöda elefantfågeln från Madagaskar lade ägg (till höger), som var 30 centimeter på den långa ledden. Skalets tjocklek varierade, men kunde vara upp till fyra millimeter.
Ett tjockt skal ger flera fördelar. Det gör ägget starkare samtidigt som det ger fågelungen möjlighet att ta upp mer kalk medan den utvecklas i ägget.
Det innebär att ungen kläcks med starkare och kraftigare skelett. Andra fågelungar kläcks ur relativt tunnskaliga ägg och måste därför kompensera kalkunderskottet under den period de matas av föräldrarna i redet.
