Mer än 330 elefanter har under sommaren dött under mystiska omständigheter på savannerna i Botswana i södra Afrika.
Förklaringarna har fram till nu varit många och varierande – allt från tjuvjakt och förgiftning till Covid-19 och 5G.
Nu tror sig landets myndigheter emellertid ha hittat dödsorsaken i form av blågröna alger, som kan förvandla vatten till gift i de vattenhål, vid vilka många av de döda elefanterna upptäckts.
Bakteriernas fotosyntes frisätter gift
Blågrönalgerna heter egentligen cyanobakterier, vars drygt 200 släktingar finns överallt i världens sjöar, vattendrag och hav.
Under perioder med höga temperaturer och mer näring – bland annat fosfor och kväve från exempelvis jordbruk eller djurliv i sjön – kan cyanobakterierna, eller blågrönalgerna, blomma upp.
Bakterierna uppför sig som en växt och omvandlar koldioxid till syre genom fotosyntes.
Cyanobakterier är världsmästare på fotosyntes
1. Pumpar in koldioxid
Cyanobakterier har utvecklat transportmolekyler i cellväggen (grön cirkel), som aktivt pumpar in både koldioxid och bikarbonat (röd cirkel). På så sätt kan bakterierna ta upp mycket mer koldioxid än växter.
2. Stänger syret ute
Enzymet rubisco, som omvandlar koldioxid till kolföreningar, ligger gömt i slutna rum, så kallade karboxysomer (röd cirkel), i vilka syret (blå pil i mitten) inte kan sippra in och störa fotosyntesen.
3. Håller kvar koldioxid
Kolsyraanhydras (röd cirkel), enzym som omvandlar bikarbonat till vanlig koldioxid, ligger dolt inne i karboxysomerna, så att bakterien kan bygga upp ett lager av bikarbonat utanför och omvandla det till vanlig koldioxid efter behov. På så sätt uppstår ingen förlust av koldioxid. Den ansamlade mängden koldioxid omvandlas till sockerämnen åt bakterierna (grön cirkel), och syre avges som processens avfallsprodukt.
Cyanobakteriernas fotosyntes bildar sockerämnen, som de lever av under sin växtfas. I denna process blir olika giftämnen biprodukt som frisätts till vattnet när bakterierna dör.
Vanligtvis tunnas giftet ut, men under perioder med algblomning kan giftet koncentreras. Det är troligen så vattnet i de botswanska vattenhålen har förgiftats.
Olika blågrönalger producerar olika giftämnen som antingen:
- dödar på ett par timmar genom att skada levern, eller
- dödar på ett par minuter genom att förlama andningen med nervgift.
Läs också om världens giftigaste ämnen.
Så här dödar cyanobakteriernas gift:
Elefanters ensamdöd väcker fortfarande undringar
Hela mysteriet har dock inte uppklarats: Man vet fortfarande inte exakt vilken blågrön alg som har dödat elefanterna.
Studien kan inte heller slå fast varför elefanterna dog, medan savannens övriga djur, som också drack ur vattenhålen, klarade sig.
En möjlig förklaring kan vara att elefanternas snabel sticker ned sin snabel djupare i vattnet, där koncentrationen av giftämnen är högre. En annan kan vara att elefanterna dricker mer än andra djur.
Cirka 130 000 elefanter, eller en tredjedel av Afrikas alla individer, lever i Botswana. Massdöden hotar därmed inte landets bestånd, men i andra länder skulle förlusten av mer än 300 individer vara en katastrof i bevarandearbetet.
Klimatförändringar medför att giftframkallande cyanobakterier oftare blommar i vattenhål. Därför är det viktigt att ha hela förklaringen för att kunna motverka liknande situationer i framtiden.