Shutterstock
Dykande falk

Djuren slår alla fartrekord

När arterna kämpar för sin överlevnad finns det ingen tid att spilla. Sex, jakt och flykt tvingar djuren att vara på alerten i en hård värld där otillräcklig fart eller dålig tajmning kan kosta dem livet.

Acceleration och topphastighet

SNABBASTE REAKTIONEN

  • Guld: Draculamyran Mystrium camillae, 0,000023 sekunder, 90 meter per sekund
  • Silver: Termit, 0,000025 sekunder, 67 meter per sekund
  • Brons: Grodfisk, 0,006 sekunder
Draculamyra Mystrium camillae
© Alex Wild

Pang! Käkarna slår ihop med rekordfart

Höghastighetsinspelningar visar att draculamyrans käkar slår ihop på bara 0,000023 sekunder, 5 000 gånger snabbare än en blinkning. Topphastigheten är hela 324 kilometer i timmen och accelerationen kan nå över 10 000 000 g.

Den höga farten uppnås genom att myran pressar samman käkspetsarna tills spänningen blir så hög att den ena käken glider över den andra och de slår ihop.

LÄS ÄVEN: Här är världens fulaste djur – rösta på din favorit

VIDEO: Se myrkäkarna slå ihop i slow motion

Mystrium camillae använder käkarna till både anfall och försvar. Myran jagar exempelvis giftiga tusenfotingar, som snabbt behöver avlivas innan myran själv blir biten.

HÖGSTA TOPPFARTEN

  • Guld: Pilgrimsfalk, 320–390 kilometer i timmen (snabbast i luften)
  • Silver: Marlin, 130 kilometer i timmen (snabbast i vattnet)
  • Brons: Gepard, 120 kilometer i timmen (snabbast på land)
Dykande pilgrimsfalk
© Shutterstock

Dopad av gravitationen

Fart är viktigt i rovdjurens värld. Ju snabbare ett rovdjur är, desto mindre är risken att det dör av svält. Därför återfinns många av planetens allra snabbaste djur bland rovdjuren.

Världens överlägset snabbaste djur är pilgrimsfalken, som kan nå en topphastighet av över 320 kilometer i timmen. Denna svindlande hastighet uppnår falken genom att vika ihop vingarna och benen tätt intill kroppen, så att den får en aerodynamisk droppform.

Till skillnad från snabba djur i vatten och på land får pilgrimsfalken hjälp av gravitationen. Den klarar så mycket som 25 g under ett dyk mot ett byte. I jämförelse klarar utbildade stridspiloter mellan åtta och nio g.

SNABBASTE SLAGET

Gonodactylus smithii
© Pascal Kobeh

Havsbottnens boxningsstjärna har krut i nävarna

Likt en boxare slår mantisräkan Gonodactylus smithii med sina hammarliknande klor på musslor och krabbor tills deras skal spricker.

Slagen utdelas med en acceleration av 150 000 meter per sekundtvå, lika snabbt som en pistolkulas acceleration, vilket innebär att djuret i teorin kan hinna slå över 100 gånger under den tid som det tar för en människa att blinka.

VIDEO: Se mantisräkan pulvrisera en eremitkräfta

Mantisräkans klor är gjorda för att tåla den enorma kraft som uppstår vid kollisionen med offrens skal. Det yttre lagret består av mineralet hydroxylapatit, som även finns i vår tandemalj. Under det ligger två flexibla undre lager, som fungerar som stötdämpare och förhindrar att det yttre lagret spricker.

Sex och reproduktion

KORTASTE PARNINGEN

Kolibriparning
© Mateusz Piesiak/NaturePL

Penislöst sex är säkert sex

Trots att kolibrihanens uppvaktning är utdragen och bland annat bjuder på luftakrobatik på 20–45 meters höjd, är själva parningsakten över på ett kick.

Just när fåglarna parar sig kan de inte flyga och är därmed försvarslösa. Den snabba parningen är följaktligen kolibriernas motsvarighet till säkert sex.

Hanen saknar penis och kan inte penetrera honan. I stället har han liksom honan en kloak, en gemensam mynning för könsorganen samt tarmens och njurarnas utförsgångar. Hanen pressar sin kloak mot honans och överför spermierna ögonblickligen, utan några rytmiska stötar.

Forskare tror att kolibrin och andra penislösa fåglar under evolutionen har förlorat sin penis för att snabbt få samlaget avklarat och kunna sätta sig i säkerhet.

SNABBASTE GRAVIDITETEN

  • Guld: Sminthopsis macroura, 9–11 dagar
  • Silver: Nordamerikansk opossum, 11–13 dagar
  • Brons: Hamster, 16 dagar
Pungmus med ungar
© D. Parer & E. Parer-Cook/Minden/Ritzau Scanpix

Pungdjur är dräktigt i två dagar

Inget annat däggdjur sätter ungar till världen lika fort som den australiska pungdjursarten Sminthopsis macroura. Fostren tillbringar bara två–tre dagar i livmodern innan de pyttesmå ungarna – cirka fem millimeter – förs över till mammans pung, där de sätter sig vid spenarna.

Ungarna, som ännu inte är färdigutvecklade, kan varken se, höra, balansera eller känna smak. Efter nio–elva dagars graviditet föder honan så sin kull på upp till åtta ungar.

Pungdjurets blixtgraviditet är kortare än andra däggdjurs dräktighetstid. Den ökade vikten försämrar dramatiskt de andra djurens förmåga att hitta föda och undslippa rovdjur.

SNABBASTE SPERMIERNA

Bofinkens skruvspermier
© Melissah Rowe et al./Cell Press/Shutterstock

Skruvspermier formligen rusar fram

När en bofinkshane tömmer sig i honans kloak skickar han iväg raketsperimer mot hennes ägg. Hastigheten har uppmätts till 7,5 millimeter per minut, vilket innebär att de är nästan dubbelt så snabba som människans spermier.

Nyckeln till spermiernas hastighet är huvudets form. Medan huvudena på mänskliga spermier är rundade, är bofinkens formade som skruvar. Och ju mer skruvformade spermierna är, desto fortare simmar de.

Spermierna roterar runt sin egen axel likt en skruv, samtidigt som de slår med svansen.

Bofinken har utvecklat sina snabba spermier på grund av honornas promiskuitet. Med många konkurrenter gäller det att ha snabbast spermier i kapplöpningen till ägget.

Liv och överlevnad

KORTASTE LIVSLÄNGD

  • Guld: Dagsländor, 5 minuter
  • Silver: Bukhårsdjur (Gastrotricha), 3 dagar
  • Brons: Drönarmyror, 3 veckor
Dagslända
© Richard Bartz

Dagsländor förspiller ingen tid

Ingen lever kortare tid än fullvuxna dagsländor av arten Dolania americana. Inom en timme hittar en hona en make, parar sig och lägger ägg innan hon dör. Faktum är att vissa honor klarar av det hela på fem minuter.

Hanarna lever i allmänhet något längre än honorna, eftersom de behöver ägna tid åt att hitta en partner. Nykläckta hanar flyger omkring ovanför vattendrag och spanar efter honor tills de blir medvetslösa och drunknar – om de inte dessförinnan hinner bli uppätna av något rovdjur.

Dagsländornas uppträdande är synkroniserat, så att allihop dyker upp under en tvåveckorsperiod i maj.

SNABBASTE PULSEN

  • Guld: Flimmernäbbmus, 1 511 slag per minut
  • Silver: Kolibri, 1 260 slag per minut
  • Brons: Kanariefågel, 1 020 slag per minut
Näbbmus och blad
© Daniel Heuclin/NaturePL

Blixtsnabbt hjärta värmer näbbmus

Medan vår vilopuls är i genomsnitt 70 slag per minut slår flimmernäbbmusens hjärta för fullt i uppemot 1 511 slag per minut.

Små djurs hjärta slår betydligt snabbare än större djurs, eftersom blodkärlen är så mycket mindre. Blodets cirkulation möter då större motstånd från blodkärlens väggar, vilket innebär att det krävs mer kraft för att transportera runt blodet i kroppen.

Mindre djur förlorar också snabbt kroppsvärme, vilket innebär att deras ämnesomsättning går på högvarv. Ämnesomsättningen kräver syre, och i vila förbrukar flimmernäbbmusen syre 67 gånger snabbare än en människa.

SNABBASTE KÖNSMOGNADEN

Killifisk Nothobranchius furzeri
© Vrtílek et al.

Killifiskar susar fram genom puberteten

Inget annat ryggradsdjur mognar lika snabbt som killifisken Nothobranchius furzeri i Moçambique. På bara två veckor växer de nykläckta fiskarna, som är fem millimeter långa, till fyra–fem centimeter fullvuxna, könsmogna exemplar.

Denna blixtsnabba utveckling är en förutsättning för artens överlevnad, eftersom vattnen där fiskarna lever kan torka ut och helt försvinna under stora delar av året.

Under torkperioder överlever arten genom att äggen ligger i dvala i uttorkade vattenhål. När regntiden fyller vattenhålet på nytt kläcks äggen, varefter fiskarna blixtsnabbt mognar och skyndar sig att lägga nya ägg, så att nästa generation är säkrad innan torkan återvänder.

SNABBASTE FÄRGSKIFTNINGEN

  • Guld: Sidensepia, 300 millisekunder
  • Silver: Hoplolatilus chlupatyi, 500 millisekunder
  • Brons: Kameleont, 10–20 sekunder
Sidensepia
© Shutterstock

Bläckfiskar byter färg på bråkdelen av en sekund

Bläckfiskarten sidensepia kan byta färg på bara 300 millisekunder. Huden är full av specialiserade pigmentceller, så kallade kromatoforer, som är direkt kopplade till centrala nervsystemet.

Kromatoforerna består av elastiska säckar fyllda med färgpigment och omges av nerv- och muskelceller. När musklerna drar ihop sig ändrar kromatoforerna och färgsäckarna form, så att bläckfiskens färger blir antingen ljusare eller mörkare.

Färgskiftningen efterliknar omgivningarna och döljer bläckfisken för rovdjur, men den kan även användas för att signalera till potentiella makar att bläckfisken är redo för parning.