Din hund ska leva för evigt
Från nyfödd till död på bara tolv år – hundars korta liv är en evig källa till sorg hos människor, men nu ska nya försök ge våra trofasta vänner betydligt fler år i livet.
Under loppet av ett par månader har livsglädjen försvunnit. Aptiten avtar och lusten att gå ut på promenader är borta. Veterinären är säker på sin sak – avlivning är den enda lösningen. Efter ett sista tårdränkt farväl sticka kanylen in och Fido drar sitt sista andetag.
Sorgen i samband med att ta farväl av sin älskade och trofaste hund känns verkligen, men nu ska forskare senarelägga den smärtsamma upplevelsen att se sin hund bli avlivad alltför tidigt.
Forskarna har inte bara upptäckt en mängd åtgärder i livsstil, som kan förbättra hundens hälsa och förlänga dess liv. De är dessutom snubblande nära att färdigställa ett nytt mirakelmedel som ska bromsa åldringsprocessen, så att vi kan njuta av umgänget med våra friska hundar under längre tid – och inte minst säkerställa att även hundens ägare lever längre och bättre.
Hundägare jublar över projekt
År 2014 grundade en grupp hundälskande veterinärer, biologer och andra forskare Dog Aging Project med målsättningen att få hundar att leva längre och förbättra deras hälsa i allmänhet.
Så gamla blir de olika raserna i dag
Hundars storlek, och i vilken grad de har utsatts för framavling av särskilda drag, har betydelse för deras förväntade livslängd.
Att förlänga livslängden utan sjukdom – alltså hundens tid med god hälsa – har särskilt hög prioritet.
Perioden vid god hälsa är generellt sett mest eftersträvad inom åldringsforskning, eftersom en livslängd på 100 år inte är särskilt lockande om lider av svåra åkommor från 60-årsåldern.
Forskarna undersöker därför tusentals hundar i alla storlekar, raser och ålder. Hundägarna överlämnar dessutom djurens hälsojournaler till forskarna och besvarar varje år detaljerade frågeformulär, som det tar omkring tre timmar att gå igenom.
De stora datamängderna ska ge en bättre insikt i hur gener, livsstil och miljö påverkar åldringsprocessen.
Tusentals hundar ingår i Dog Aging Project – även hunden grand danois, som trots sin storlek är en av de hundraser som har den kortaste väntade livslängden.
Förutom hälsojournaler och frågeformulär ska forskarna observera åldrandet genom att kartlägga omkring 10 000 hundars genom – det vill säga deras kompletta arvsmassa.
Och de första resultaten är redan klara.
Motion förhindrar demens
År 2022 publicerade Dog Aging Project slutsatserna från en omfattande analys som undersökta sambanden mellan fysisk aktivitet och demens i äldre hundar. Studien omfattade 11 574 hundar i åldrarna 6-18 år, varav 287 hade drabbats av demens.
Med hjälp av formulärstudier fick forskarna information om bland annat hundarnas kognitiva hälsa – det vill säga hjärnaktiviteter som minne, mönsterigenkänning och bearbetning av information – aktivitetsnivå, träningshistorik och intag av kosttillskott.
Analyserna avslöjade markanta samband mellan fysisk aktivitet och hunddemens – hundar som var mycket fysiskt aktiva löpte exempelvis långt lägre risk att utveckla klinisk hunddemens, även kallat CCD.
Därför dör din hund
1. Infektioner dödar valpar
De flesta dödsfallen bland hundar under ett år beror på infektioner, skador eller medfödda defekter, som tillsammans utgör 60 procent av alla dödsfall bland valpar. Mag-tarmsjukdomar och muskelrelaterade sjukdomar är också vanligt förekommande dödsorsaker.
2. Cancer dyker upp under de bästa åren
Cancer ligger bakom mer än en tredjedel av alla dödsfall, som inte beror på organsvikt, bland hundar över ett år. Hos hundar som dör av organsvikt är det oftast hjärnan, nervsystemet eller mag-tarmsystemet som sviktar.
3. Gamla hundar får problem med njurarna
Efter 10 års ålder dör relativt sett färre hundar av cancer jämfört med andra dödsorsaker. Hos de gamla hundarna ökar däremot andelen dödsfall på grund av sjukdomar i njurar och urinvägar, hjärt-kärlsjukdomar eller i hormonsystemet.
Hundar med speciella åkommor – speciellt åldersrelaterade – undersöks extra grundligt och ingår i flera olika sorters studier. Lider hundarna exempelvis av demens eller CCD, kan studierna avslöja nya detaljer om hur och vid vilken ålder hjärnsjukdomarna sätter in.
Variationen av hundraser gör det extra nödvändigt att samla in stora mängder data. Åldringsprocessen i schäferhundar kan exempelvis se annorlunda ut än hos bulldoggar, eftersom livslängden varierar mycket raserna emellan.
I en studie från 2022 drog en engelsk forskargrupp slutsatsen att medan Jack Russell-terrier i genomsnitt har en förväntad livslängd på nästan 13 år, så är siffran bara 4,5 år för franska bulldoggar.
Jämnåriga valpar har vitt skilda livsutsikter. En fransk bulldog kan inte förvänta sig att bli mer än fem år gammal, medan en Jack Russel-terrier kan leva till cirka 13 års ålder.
Studien konstaterade också att mindre hundar i allmänhet blir äldre än större hundar, vilket går stick i stäv med de flesta andra däggdjur, där större arter vanligtvis överlever längre än små.
Det kan eventuellt bero på det foder vi ger våra hundar.
Ge dem bara mat en gång om dagen
Kostens inflytande på hälsan är odiskutabel, men det finns fortfarande stora luckor i forskarnas kunskaper om exakt hur matvanor påverkar hälsan och åldringsprocessen hos djur.
De har därför undersökt åtskilliga kosttyper i hopp om att hitta dieter med antiåldrande effekt. Försök med möss och råttor har visat att ett begränsat kaloriintag och periodisk fasta, då föda bara intas inom avgränsade tidsintervaller, har en positiv effekt på livslängden.
Därför testade forskarna från Dog Aging Project, om det också fanns samband mellan hundarnas hälsa – framför allt deras kognitiva hälsa – och hur ofta de fick mat.
Analyser av data från mer än 10 000 hundar avslöjade att en måltid om dagen – i stället för flera – hängde ihop med betydligt lägre risk att utveckla sjukdomar i organ, tänder och skelett, samt gav en bättre mental hälsa.
Både motion och kost har alltså betydelse för hur länge hundarna lever. Men forskarna stannar inte där. De har inlett jakten på läkemedel som hämmar åldringsprocessen och senarelägger hundarnas död.
Mirakelmedel städar upp bland cellerna
I synnerhet ett medel väcker entusiasm. Rapamycin används i dag till bland annat behandling av cancer i människor samt i samband med organtransplantationer, då det lugnar immunförsvaret så att organet inte stöts bort. Men det ser också ut att vara till nytta för åldringsforskningen, därför att försök med bananflugor, maskar och gnagare har lett till spektakulära resultat.
I en studie från 2016 konstaterade en amerikansk forskargrupp att tre månaders daglig behandling med rapamycin förlängde livslängden för medelålders möss med upp till 60 procent jämfört med obehandlade möss.
Mirakelmedel förlänger livet
1. Membran bryter ned avfall
Cellernas hälsa och funktion optimeras med hjälp av en uppstädningsprocess kallad autofagi, där ett membran omsluter och bryter ned nedslitna molekyler och andra avfallsämnen. Städningsprocessen håller cellerna mer ungdomliga.
2. Protein accelererar åldringsprocess
Under intag av föda ökar med tiden bildandet av ett protein kallat mTOR. Proteinet reglerar ämnesomsättningen och påskyndar celltillväxt, men hämmar också autofagi, så att avfallsämnen ansamlas och påskyndar åldringsprocessen.
3. Rapamycin återställer ordningen
Under behandling med rapamycin blockeras mTOR, så att städningen i cellen fungerar friktionsfritt. Cellerna kan effektivt avlägsna och återanvända avfall igen, vilket håller dem friskare längre och hämmar åldringsprocessen.
Rapamycinets inverkan på åldringsprocessen påminner om effekten av kalorirestriktion. Ämnet hämmar nämligen proteinet mTOR, som aktiveras när vi äter, samt reglerar ämnesomsättningen och kontrollerar celltillväxt och celldelning med mera.
Men proteinets aktivitet är också förknippat med en ökad risk för ett flertal åldersrelaterade sjukdomar, som exempelvis cancer, artrit och benskörhet.
Därför ska Dog Aging Project nu testa rapamycin på hundar för att få konkreta data över effekten i större djur och hitta den optimala doseringen. Och det ska inte bara vara till nytta för hundarna.
Hundar är de perfekta försöksdjuren
Förväntningen är nämligen att forskningen i hundarnas hälsa och åldrande ska gynna människor på fler sätt än ge våra älskade husdjur ett längre och bättre liv Med hundarna som modell får vi själva insikt i hur kost och motion påverkar åldringsprocessen i människor.
60 procent längre levde medelålders möss som fick rapamycin.
Precis som försöksdjuren i laboratoriet lever hundar kortare liv än människor – och åldras därmed snabbare. Därför är det lättare att undersöka åldrande i hundar än i människor.
Och eftersom de lever mycket nära människor och trivs i människans miljöer – till skillnad från exempelvis möss i laboratorier – är hundarna bra modeller för hur vår miljö och livsstil påverkar åldrande. Hundar lider exempelvis av flera av de samma livsstilssjukdomar som vi gör – exempelvis fetna, artrit och diabetes.
En del bortskämda hundar får för mycket människomat, som gör dem överviktiga och utsatta för livsstilssjukdomar som diabetes.
Förlängda hundliv blir mer övertygande än förlängd livslängd för möss och råttor, och det kommer att ge människor en större tillit till att även vi kan övervinna åldrande och leva ett längre och friskare liv.
Precis som sjukdomar kan förebyggas med livsstil och läkemedel förhåller det sig också med åldrandet – och det ska våra fyrbenta vänner hjälpa oss att förstå.