De farligaste djuren i Sverige - Möt dem här

• Latinskt namn: Vespa Crabro
• Kännetecken: Bålgetingen kan bli nästan fyra centimeter lång, har ett rödbrunt huvud och kan skapa ett ganska kraftigt surr. Den är inte särskilt aggressiv och sticker oftast bara om den känner sig hotad.
• Spridning: I Sverige hittas bålgetingen främst i Götaland och Svealand, endast enstaka fynd har gjorts längre norrut.
• Därför är den farlig: Bålgetingens gift är tre gånger så kraftfullt som giftet hos en vanlig geting. För personer som är allergiska mot getingstick kan giftet från bålgetingar vara dödligt.

Mätt i antal sjukhusinläggningar och dödsfall är bålgetingen ett av de farligaste djuren i Sverige.

Varje år registreras ett fåtal getingrelaterade dödsfall i landet och eftersom bålgetingen har det kraftigaste giftet är det också den art som är farligast.

Om du blir stungen i munnen eller svalget kan det ge så stor svullnad att luftvägarna blockeras och du riskerar att kvävas. Du bör därför alltid söka läkarvård om sticket uppstår i munnen eller svalget.

Dödsfall orsakas dock vanligtvis av allergiska reaktioner på stick. Upp till fem procent av befolkningen är allergiska mot getingstick, och ju fler stick du får desto mer livshotande kan attacken bli. Liksom den vanliga getingen kan bålgetingen sticka flera gånger.

I sällsynta fall påverkar getingstick cirkulationen och hjärnan, vilket kan leda till fallande blodtryck, kramper och i värsta fall hjärtstopp.

• Latinskt namn: Vipera berus.
• Kännetecken: Huggormen är kraftigt byggd med ett trekantigt huvud prydt med två giftkörtlar baktill. Ögonen har en vertikal spaltformad pupill med rödaktig iris.
• Spridning: Huggormen finns i hela Sverige.
• Därför är den farlig: Huggormens gift bryter ner vävnad och har en antikoagulerande effekt på blodet, vilket kan orsaka blödningar och svullnad. I sällsynta fall kan ett bett vara livshotande. Detta gäller vanligtvis äldre personer eller barn under tre år. Andra faktorer som ålder, kroppsvikt, hälsa och fysisk aktivitet efter bettet spelar också in.

Ormar är en sällsynta i Sverige, och man ska ha särskild otur för att bli biten av en giftig orm. Det finns bara en giftig orm i Sverige – huggormen.

När en huggorm biter för att döda sprejar den in cirka 30 milligram gift på cirka 1/40 sekund. Om det däremot är ett varningsbett är mängden gift något mindre.

Faktum är att man räknar med att 30 procent av varningsbetten är så kallade torrbett där inget gift släpps ut alls. Ändå är det viktigt att söka läkarvård om man blir biten.

Om du blir biten av en huggorm ger det vanligtvis milda till måttliga symtom, såsom:

• Yrsel
• Mindre svullnad
• Kräkningar
• Hjärtklappning
• Smärta och rodnad vid bettet.

Varje år läggs mellan 250-300 personer in på sjukhus på grund av huggormbett i Sverige.

Vill du veta mer om svenska ormar? Läs då även vår artikel om ormar i Sverige.

• Latinskt namn: Trachinus draco.
• Kännetecken: Fjärsingen är en saltvattensfisk som lever på mellan två och 15 meters djup. Det vanliga fjärsingen är cirka 40 centimeter lång, medan underarten den lilla fjärsingen endast mäter 15 centimeter. Dagtid ligger fisken gömd i sanden så att endast ögon och ryggfenor syns.
• Spridning: Fjärsingar är sällsynta utmed södra Östersjön; mer frekvent längs västkusten.
• Därför är den farlig: Stick från fjärsingens giftpiggar skjuter in dracotoxin - även kallat "drakgift" - i kroppen. Giftet har en upplösande effekt på de röda blodkropparna och försvagar de vita blodkropparna, vilket gör det svårare för kroppen att transportera runt syre. Allvarliga reaktioner på giftet kan vara livshotande, och smärtan och chocken ökar risken för drunkning.

Fjärsingen är en skygg fisk, men om den känner sig hotad höjer den ett försvar i form av giftpiggar med dracotoxin i gällock och på ryggfenan. Det är dessa giftiga piggar som gör fjärsingen till ett av de farligaste djuren i Sverige.

Om du trampar på dessa giftpiggar kommer det att ge symtom som:

• Svår smärta som varar över en halvtimme
• Huvudvärk
• Svullnad och rodnad
• Inflammation
• Yrsel

Dödsfall relaterade till fjärsingen är extremt sällsynta, men de inträffar.

Det finns inga rapporter om dödsfall i Sverige, men 2020 dog en 16-årig pojke efter ett möte med en fjärsing. Pojken var ute och snorklade utanför Mallorcas kust när han blev stungen i ansiktet. Sticket orsakade troligen en kraftig reaktion och han drunknade strax därefter.

Pojken är den andra personen under de senaste 100 åren som man med säkerhet har förlorat sitt liv som en direkt orsak till fjärsingens giftet.

Experter misstänker dock att den giftiga fisken är ansvarig för flera drunkningsolyckor över tid på grund av den svåra smärta som giftet orsakar.

• Latinskt namn: Canis lupus.
• Kännetecken: Vargen är oftast gråsvart med sandfärgade, svartvita fält. Vargen brukar hålla svansen lågt till skillnad från hundar, som ofta håller svansen högt. Vargens stjärtspets är alltid svart.
• Spridning: För närvarande är vargbeståndet livskraftigt i Sverige.
• Därför är den farlig: Vargen är tillräckligt stark för att döda en människa, men det händer extremt sällan. På 50 år har endast fyra dödsfall till följd av vargattacker rapporterats över hela Europa.

Vargen är ett större rovdjur och kan därmed också döda människor. Men risken för en vargattack är försvinnande liten.

Erfarenheter från utlandet – i synnerhet USA som har en vargstam på cirka 70 000 individer – visar att vargar mycket sällan attackerar människor.

När vargar väl sätter tänderna i en människa har den oftast drabbats av rabies.

En norsk studie från 2002 beskriver att totalt fyra personer har dödats av icke-rabiessmittade vargar i Europa under perioden mellan 1950 och 2000. Under samma period dödades fyra personer av vargar i Ryssland, medan inte ett enda fall registrerades i Nordamerika.

Lägger man ihop dessa dödsfall med de där vargen har haft rabies kan det totala antalet beräknas till nio dödsfall i Europa, åtta i Ryssland och ingen i Nordamerika.

”I de extremt sällsynta fall där människor har dödats av vargar görs de flesta attackerna av vargar med rabies; rovdjursattacker riktar sig främst mot barn. Attacker är i allmänhet ovanliga, men episodiska till sin natur, och människor är inte en del av vargens naturliga föda”, enligt i rapporten.

Det finns inga bevis för vargattacker i Skandinavien under 1900- och 2000-talen, men i takt med att populationen av vargar växer ökar trots det rädslan för attacker.

Den växande populationen av varg i Europa beror på en bevarandestatus från EU 1992 samt klimatförändringar som har gjort levnadsvillkoren mer gynnsamma för vargen och dess byte.

Sverige har en vargstam på nästan 400 djur, och de rör sig gradvis längre och längre söderut till Skåne, visar observationer.

• Latinskt namn: Sus scrofa
• Kännetecken: Vildsvinet har ett långt och konformat huvud och en kropp som mäter mellan 90 och 180 centimeter. Det väger mellan 50 och 200 kilo. Dessutom har den hörntänder lika stora som bananer.
• Spridning: Vildsvinet var nästintill utrotat, men sedan mitten av 1900-talet förekommer vildsvinet åter i Sverige och är vanligt söder om Dalälven.
• Därför är det farligt: Vildsvinet kan åsamka livshotande skador med sin kroppsbyggnad och sina vassa hörntänder. Dessutom kan dess kött innehålla en parasit som i värsta fall kan orsaka inflammation i hjärtmuskeln och hjärninflammation.

Människan har fruktat vildsvinet i årtusenden.

Många grottmålningar framställer vildsvinen som aggressiva och med stora hörntänder, och både romarna och grekerna skrev om vildsvinsattacker.

En rapport från 2013 avslöjar dock att vildsvin extremt sällan attackerar människor.

Mellan åren 1825 och 2012 har totalt 427 vildsvinsattacker på människor dokumenterats, där totalt 665 personer skadades.

Cirka 70 procent av alla attacker har skett efter millennieskiftet och antalet vildsvinsattacker i Europa har också ökat de senaste åren.

I norra Rom går till exempel vildsvin fritt omkring på gatorna och invånarna är så besvärade av de aggressiva djuren att det under en period infördes utegångsförbud efter klockan 20.30 på kvällen. Liknande attacker har även skett i Barcelona och Berlin.

Attackerna är sällan dödliga, men det finns exempel på dödsfall. 2017 dog till exempel en jägare i norra Tyskland och 2022 dog en jägare i Italien. Ofta beror dödsfallen på vildsvinens sliter sönder kroppen till den grad att man blöder från skadorna.

Sverige hade en population på omkring 300 000 vildsvin år 2021.

Kött bär på sjukdomar

I Norden har vi sluppit dödsfall relaterade till vildsvin på senare tid, men vildsvinet utgör inte bara ett hot på grund av sina vassa tänder och starka kroppsbyggnad.

Vildsvin bär på en myriad av sjukdomar som först och främst utgör en stor hälsorisk för våra tam- och landdjur, men även i mindre utsträckning för oss människor.

Vildsvin kan överföra hepatit E-virus till människor genom köttet om det inte är tillräckligt genomstekt.

Dessutom kan vildsvin bära på parasiter som kallas trikiner som kan infektera människor och orsaka tarmproblem, feber, sjukdomskänsla, muskelvärk och i värsta fall vara livshotande.

• Latinskt namn: Ursus arctos.
• Kännetecken: Det finns fyra underarter av brunbjörn varav den minsta – den europeiska/skandinaviska brunbjörnen – är den som finns här i Norden. Pälsen är, som namnet antyder, brun och sitter på en kropp som blir mellan 100 och 280 centimeter lång och har en vikt på upp emot 300 kilo.
• Spridning: Det finns brunbjörnar i mellersta och norra Sverige, och arten sprider sig långsamt söderut.
• Därför är den farlig: Brunbjörnen är ett av de största rovdjuren i Europa och är kapabel att döda en människa. Attacker är dock mycket sällsynta och antalet dödsfall kan räknas på en hand.

Brunbjörnar är skygga djur som sällan attackerar människor.

Ändå är den ökande populationen av brunbjörnar i flera skandinaviska länder -från mindre än 500 individer år 1977 till 3 200 år 2013 – ökat rädslan för attacker.

Ska man tro en rapport från 2015 finns det dock ingen anledning till panik.

En genomgång av alla dokumenterade attacker från brunbjörnar i Norge, Sverige och Finland mellan 1977 och 2015 visar att det har skett 42 attacker. Av dessa var det bara två som hade dödlig utgång.

I Sverige har endast en dödlig brunbjörnattack rapporterats sedan 1902.

I Finland ägde den sista dödliga björnattacken rum 1998 och det var den första i sitt slag på över 100 år.

• Latinskt namn: Ixodes ricinus.
• Kännetecken: Fästingen är inte större än ett knappnålshuvud. Dess kropp är svart och röd och dess blodsugande snabel är tandad med hullingar.
• Spridning: Fästingen är vanlig i hela Sverige.
• Därför är den farlig: Fästingen är inte farlig i sig men kan bära på sjukdomar som kan överföras till människor genom bett. I sällsynta fall kan sjukdomarna vara allvarliga och få en dödlig utgång.

Den gör inte så mycket väsen av sig, men konsekvenserna av att bli biten av en fästing kan bli oöverskådliga – och i värsta fall leda till döden.

Fästingen kan bära på bakterien Borrelia burgdorferi som kan vidareutvecklas till sjukdomen borrelia (borrelios).

Ett viktigt symptom på borrelia är ett rött och cirkulärt utslag runt bettet. Dessutom kan det ge lätt feber, trötthet och huvudvärk.

Om bakterien inte behandlas och utvecklas till borrelia kan den i värsta fall orsaka nervinflammation (neurit) som förlamar delar av kroppen, i första hand ansiktet. Man uppskattar att ungefär en tiondel av dem som får borrelia utvecklar nervinflammation.

Borrelia har ökat i Europa under de senaste decennierna och har resulterat i 360 000 fall av infektioner.

I sällsynta fall kan ett fästingbett orsaka centraleuropeisk hjärninflammation, även kallad TBE (Tick-borne encephalitis, fästingburen hjärninflammation). Totalt rapporterades 533 fall av TBE under år 2021 i Sverige.

Världshälsoorganisationen WHO uppskattar att mellan 10 000 och 12 000 människor över hela världen får TBE från fästingar varje år.

De första symtomen på TBE uppträder vanligtvis efter 10-14 dagar och omfattar:

• Feber
• Huvudvärk
• Muskelsmärta
• Uttalad trötthet

Hos en fjärdedel av de drabbade förvärras symtomen efter en vecka och kan ge kräkningar, nackstelhet, kraftig huvudvärk och kramper. Det finns ingen behandling för TBE, men för de flesta går sjukdomen över av sig själv.

Cirka 1-2 procent av de som drabbas av TBE dör, enligt WHO.

Om du är mycket ute i naturen eller reser till länder där TBE är vanligare är det bra att vaccinera dig mot TBE.