Tjernobyl-kärnkraftverkets reaktor 4

Blixtsnabb evolution säkrar grodorna runt Tjernobyl

Den radioaktiva strålningen pyr fortfarande i grönområdena runt reaktor 4. En av områdets små invånare har anpassat sig till de tuffa förhållandena på sitt eget sätt, avslöjar en ny studie.

Den radioaktiva strålningen pyr fortfarande i grönområdena runt reaktor 4. En av områdets små invånare har anpassat sig till de tuffa förhållandena på sitt eget sätt, avslöjar en ny studie.

Germán Orizaola

När reaktor 4 i Tjernobylkraftverket exploderade en aprilnatt 1986 släppte den ut upp emot 400 gånger så mycket radioaktivt material som atombomben över Hiroshima.

Och trots att det har gått 36 år sedan den ödesdigra natten, pyr de radioaktiva partiklarna fortfarande i grönområdena runt omkring den nedsmälta reaktorn, som under tiden har förvandlats till ett av Europas största naturreservat för stora vargflockar, björnar och sällsynta fåglelarter.

I synnerhet ett av djuren har anpassat sig till de nya förhållandena på ett alldeles speciellt sätt. Detta visar en ny studie, publicerad av spanska forskare som har finkammat områdets vilda djur under flera år.

Jordens mest radioaktiva zon

Undersökningen började redan 2016, när forskarna plötsligt upptäckte flera små så kallade lövgrodor av arten Hyla orientalis i de förorenade områdena med en ovanlig svart färg.

Grodarten har normalt en stark ljusgrön ryggfärg, även om enskilda grodor med mörkare färg också har registrerats tidigare.

Därför gjorde forskarna en analys av hudfärgen på mer än 200 olika grodor fångade i tolv olika häckningsdammar under en period på tre år.

Hyla orientalis

Forskarna analyserade hangrodor från tolv olika häckningsdammar, både inifrån de förorenade områdena och utanför, och kunde se en tydlig skillnad i färgerna.

© Germán Orizaola/Pablo Burraco

Flera av häckningsplatserna var belägna i några av jordens mest radioaktiva zoner samtidigt som vissa låg utanför den 2 600 kvadratkilometer stora undantagszon som ska hålla människor borta från de förorenade områdena.

Analyserna visade att grodorna runt kraftverket i Tjernobyl var betydligt mörkare i huden än grodorna utanför de förorenade zonerna. Några av dem var till och med becksvarta.

Litet oansenligt vapen

Anledningen till förvandlingen finns enligt forskarna i ett litet mörkfärgat pigment som heter melanin. Det finns i både växt- och djurriket, och är även det som färgar din hud, ditt hår och dina ögon.

Det lilla pigmentet omvandlar ljusenergi till värme och skyddar mot solens ultravioletta strålar. Men vad få människor vet är att det också kan försvara kroppen mot joniserande, radioaktiv strålning.

LÄS OCKSÅ: Varför är radioaktiv strålning så farlig?

Hyla orientalis

Forskarna studerade noggrant färgerna på grodor från några av de mest radioaktiva områdena i världen.

© Germán Orizaola/Pablo Burraco

Melanin gör detta bland annat genom att absorbera och sprida en del av strålningsenergin, men också genom att fånga och oskadliggöra de joniserade molekylerna inuti kroppens celler, vilket gör att dessa inte förstör kroppens arvsmassa eller orsakar cancer och andra allvarliga sjukdomar.

Blixtsnabb evolution

Därför menar forskarna också att den nya färgen bland grodorna runt kraftverket är ett uttryck för blixtsnabb evolution, där de mörkare grodorna klarat strålningen bättre och under loppet av bara tio generationer gått från att vara ett fåtal till att är de dominerande i området.

Enligt forskarna är studien ett viktigt steg mot att förstå melanins skyddande roll i förhållande till radioaktiv strålning och den kan ge viktig kunskap i relation till exempelvis hantering av kärnavfall, men även utforskning av rymden.