Björnens kropp går på sparlåga i idet
En propp i ändtarmen, förändringar i blodet och en ofattbart låg vilopuls gör att björnen kan dra ur kontakten och gå i dvala utan att drabbas av allvarliga komplikationer.
När björnen går i ide går kroppen på sparlåga med hjälp av smarta knep.
På norra halvklotet säger bruna björnar just nu nej till matfattiga vintermånader och går i ide istället. Under de senaste månaderna har björnarna glufsat i sig växter, fisk och bär för att förbereda sig.
Att fylla på depåerna är dock inte björnens enda metod att komma helskinnad ur sin vintersömn.
Smarta kroppsmekanismer säkerställer att björnen kan dra ned på grundläggande livsfunktioner utan att ta skada i idet.
Celler använder mindre syre
Djuret andas bara en till två gånger per minut. Om människan skulle andas så sällan skulle hjärnan och andra organ ta skada av brist på syre.
Forskarna har hittat spår av svavelväte (vätesulfid) i blodprover hos sovande björnar, vilket kan vara svaret på den minimala syreförbrukningen. Svavelvätet kan fungera som en stoppkloss i mitokondrierna – cellernas energifabriker som omvandlar syre och näringsämnen till energi.
På så sätt kan björnarna minimera cellernas syreförbrukning till en nivå som gör att organen får tillräckligt med syre.
Blodplättar blir smidigare
Björnarnas tid i idet kan sträcka sig i över 100 dagar. Om människor är sängliggande under så lång tid tjocknar blodet vilket och orsakar blodproppar.
Men även här har björnar ett knep.
Enligt forskare i Det Skandinaviska Björnprojektet ändras blodplättarnas kemiska sammansättning så att blodet blir tunnare och mindre benäget att klumpa sig – även om hjärtat enbart står fem gånger per minut.
För att undvika att behöva göra sig av med sin avföring i naturen bildar björnen en propp av avföring i ändtarmen. Kroppen stänger ned för utsöndringen av avfallsämnen och därför bildas heller inget urin under tiden i idet.