Shutterstock

Armé av mutantmygg utrotar sin egen art

750 miljoner självförsörjande mygg ska hjälpa till att hålla bestånden nere i Florida, USA, under de kommande åren. Djupt in i myggornas inre lurar nämligen ett hemligt massförstörelsevapen.

750 miljoner myggor ska enligt plan släppas ut i delstaten Florida, USA, för att hålla myggbeståndet nere. Samtliga utsläppta insekter kommer nämligen utrustas med ett genetiskt vapen som ska hämma reproduktionsförmågan hos myggpopulationen.

På så sätt hoppas myndigheterna kunna minska risken för de sjukdomar som myggorna sprider, såsom zikavirus, dengue, chikungunya och gula febern.

Mutantmyggorna ska delta i det genetiska kriget under en tvåårsperiod från och med 2021.

Mygglarver med den speciella dödsgenen går att särskilja från vanliga mygglarver genom att de lyser. Forskarna har tillsatt ett speciellt språningsämne vid genmodifieringen.

© Oxitec

Genetisk defekt hämmar myggens fortplantning

Ökande temperaturer och stigande havsvattennivåer skapar nya livsmiljöer för myggor som på så sätt sprider sina virussjukdomar till nya områden.

Därför har forskare nu utvecklat genetisk modifierade skadedjur som självreglerar sin egen art utan att skada andra.

Det Oxford University-baserade företaget Oxitec avlar exempelvis hanmyggor av arten Aedes Aegypti. Med hjälp av en inklippt genetisk defekt dör myggorna innan de når vuxen ålder – men innan dess har de hunnit sprida sina dödlliga gener i naturen genom att para sig.

Tre steg – så avlivar den genetiska defekten myggen inifrån:

1. Skadlig gen sätts in

Myggornas dna tillsätts en gen (grön) som i cellerna producerar ett protein som kallas tTAV (blått). Proteinet framkallar produktionen av ännu mer tTAV.

Lasse Alexander Lund-Andersen / Shutterstock

2. Celler fylls

Överproduktionen innebär att de RNA-molekyler (rött) som vanligtvis skulle omvandla livsviktiga gener (lila) till exempelvis andra proteiner fylls av tTAV.

Lasse Alexander Lund-Andersen / Shutterstock

3. Myggorna dör

Eftersom viktiga gener stängs ned fungerar cellen inte korrekt vilket leder till att cellen dör. När tillräckligt många celler dör slutar organen fungera och efter några dagar dör den genetiskt modifierade myggan. Den långsamma döden innebär att myggorna hinner sprida sin självförstörande genuppsättning till avkomman.

Lasse Alexander Lund-Andersen / Shutterstock

Hos avkomman medför felet att honorna – som är de enda som suger blod – dör före puppstadiet. De genmodifierade hanarna – som enbart suger nektar och därför inte utgör någon risk för människor – lever enbart tillräckligt länge för att föra vidare de genetiska defekterna.

Slutresultatet är att antalet myggor blir färre och att risken för smittspridning därför minskar.

Dödar upp emot 96 procent av myggarten

Under drygt tio år har forskare placerat ut muterade myggor i det fria med varierande framgång. Det senaste brasilianska försöket 2019 dödade upp emot 96 procent av den (o)önskade myggarten.

Miljontals mygg har släppts ut i naturen

2010 – Caymanöarna

  • 300 personer i försöksområdet
  • 82 procent färre myggor
1

2012 – Itaberaba, Brasilien

  • 1 800 personer i försöksområdet
  • 85 procent färre myggor
2

2013 – Mandacaru, Brasilien

  • 2 800 personer i försöksområdet
  • 96 procent färre myggor
3

2014 – Jacobina, Brasilien

  • 50 000 personer i försöksområdet
  • 79 procent färre myggor
4

2021 – Florida Keys, USA

  • 73 000 personer i försöksområdet
  • Planerad omfattning: 750 miljoner myggor
5
© Shutterstock

En kontroversiell studie indikerar dock att myggorna kan överleva med de självförstörande generna och skapa nya hybridarter.

Miljöorganisationer kritiserar därför tekniken som de fruktar kan få oavsiktliga konsekvenser för miljön.