Den thailändska paleontologiprofessorn Yaowalak Chaimanee deltog 1996 i en utgrävning i provinsen Krabi i södra Thailand. Hon var ledare för expeditionen och minns speciellt en särskild händelse:
”Mina kollegor ropade till mig: ’Kom hit! Vi har hittat något!’. Det var ett käkben från en primat. Det var stort och mycket komplett, men vi visste ännu inte exakt vad det var”, berättar hon.
Det visade sig vara en fullkomligt ny art – en högutvecklad primat, som i dag verifierats vara 35 miljoner år gammal. Apan har fått namnet Siamopithecus eocaenus och har förmodligen vägt omkring sju kilo. Den härrör från slutet av perioden eocen för cirka 58–34 miljoner år sedan, då däggdjuren på allvar fick fritt spelrum på jorden, efter att dinosauriernas epok var slut.
Teorier utmanas
Denna tidiga asiatiska apa bryter med den teori som tidigare har varit rådande: att aporna uppstod i Afrika och sedan utvandrade till andra delar av världen. Ett fynd i Kenya, som daterats till för 32 miljoner år sedan, samt en rad fynd i Egypten har hittills underbyggt denna teori. Man har visserligen även hittat andra mycket gamla apfossil i Asien, men materialet har inte varit tillräckligt övertygande för att utmana Afrikateorin.
Allt detta har dock ändrats i och med dateringen av käkbenet från Thailand. Det menar i varje fall professor Yaowalak. Hon är i dag seniorforskare vid det thailändska Department of Mineral Resources. Käkbenet förvarar hon fortfarande i sin skrivbordslåda, så att hon kan fortsätta studierna av det. Det är svart, slätt och lite glänsande och har en perfekt rad med tänder i underkäken och fyra tänder i överkäken. Över käken går ett intakt ben ända upp till ögonhålan.
”Vi kan tydligt se att ögonen har suttit framtill och inte på sidan av huvudet, och djuret har haft platt nos och ganska stor hjärna. Det betyder att denna primat var högt utvecklad”, förklarar hon.
De fysiska dragen placerar Siamopithecus i gruppen antropoider – den grupp som i grova drag omfattar samtliga apor från spökdjur till människan, men inte lemurer och lorier.