Apor bemästrar vardagens fysik
Observationer i naturen har länge tytt på att apor har djupa kunskaper om olika material. Vissa apor använder exempelvis fyra redskap i en viss ordning när de hittar honung.
I laboratoriet har forskare däremot svårt att bevisa apornas speciella förmågor. Den bilden har nu förändrats efter ett försök.
För att avgöra om aporna förstår olika materials fysiska egenskaper valdes åtta kapucinapor ut till försöket. De skulle välja rätt bland tre redskap tillverkade av trä, rep och plast för att nå in bakom ett galler och fiska ut
en skiva torkad banan.
Aporna skulle alltså i förväg analysera vilket redskap som var mest ändamålsenligt för att få tag på bananen. Aporna valde den stela träpinnen varje gång och fick tag på belöningen.
Aporna fick välja mellan en träpinne (t.v.), ett rep och en plastbit (t.h.) för att få tag i sin belöning. Efter att ha känt på materialen valde samtliga den stela träpinnen.
Apor tar naturens medicin
Kol neutraliserar giftiga ämnen
Röda colobusapor från Zanzibar äter träkol för att neutralisera giftämnen i födan, som bland annat består av blad från mangoträd.
Bitter juice dödar mask
Forskare har registrerat att schimpanser som suger i sig den bittra saften från Vernoniaväxten har färre maskägg i avföringen.
Apor som har fått svamp stjäl lök
Kapucinapor smörjer in huden med lök som de stjäl från människans boplatser. Löksaften motverkar svampangrepp.
Dubbelfotingen är naturens myggljus
Svarta lemurer gnider in pälsen med en giftig art av dubbelfoting. Giftet vållar inte något obehag för aporna, men håller myggen borta.
Schimpanser minns bättre än universitetsstudenter
Schimpanser har överglänst människor i ett svårt minnestest. Unga schimpanser vinner över studenter när de ska minnas ordningsföljden av siffrorna 1–9 som har spritts slumpmässigt över en datorskärm.
Siffermästare är schimpansen Ayumu, som har lärt sig siffrorna 0 till 9 och minns deras placering. Även när han bara får se siffrorna i en femtedels sekund svarar Ayumu rätt i 80 procent av fallen, medan universitetsstudenterna bara svarar rätt i 40 procent av försöken.
Siffrorna 1 till 9 ligger slumpmässigt utspridda på en skärm. När apan rör den första siffran försvinner siffrorna. Sedan pekar schimpansen ut siffrorna från 1 till 9 i rätt ordningsföljd.
Människodrag återfinns hos schimpanser
Vuxenliv kräver år av träning
Schimpansernas vuxenliv är, likt människans, ytterst komplicerat. Ungarna måste lära sig sociala färdigheter av modern. Små schimpanser får även andra lektioner – exempelvis i hur man med en pinne fiskar ut termiter ur ett träd.
Små apor dödas med spjut
År 2005 observerade antropologen Jill Pruetz hur schimpanser jagade med vapen. Schimpanserna fällde små galagoer som gömde sig i ihåliga trädstammar. Schimpanserna stack hårt ned ett 70 centimeter långt spjut i hålet och drog ut det döda bytet.
Schimpansen är en gentleman
Flera studier visar att schimpansen till viss del förstår vad andra tänker – och är hjälpsamma. Om en människa exempelvis tappar ett föremål i ett försök springer apan tjänstvilligt fram och överräcker föremålet till människan.
Orangutang levererar ström av idéer
Djur kan inte uppfinna någon ny teknik för att lösa ett problem. Det har åtminstone varit forskarnas teori, men i ett flertal försök har deras antaganden visat sig vara fel.
Orangutanger har upprepade gånger visat att de snabbt och effektivt kommer på nya idéer.
I ett försök skulle en orangutang, en schimpans och en bonobo få saft från änden av ett plaströr monterat bakom ett galler.
Plaströret hade en böjning på 90 grader. För att få tag på saften var det meningen att aporna skulle använda en böjbar kabel och slicka av saften.
Schimpansen och bonobon använde kabeln som det var tänkt, men orangutangen uppfann en helt ny teknik. Den använde kabeln som sugrör och slurpade i sig all saft mycket snabbare.
Orangutangen kom på att kabeln kunde användas som sugrör och bevisade att arten kan hitta nya sätt att använda föremål.
Skrik varnar om fiender
”Fort! Göm er! Jag har precis sett en kronörn.”
Om en markatta ser en kronörn imiterar den örnens skrik. Hela flocken flyr in under träden.
”Se upp! En leopard kommer smygande.”
När aporna hör varningskallet för en leopard skyndar de sig upp i träden och ut på de yttersta grenarna.
Det tjattras livligt i trädkronorna när ett rovdjur närmar sig.
I Afrika har nio olika aparter lärt sig att förstå varandras språk och varna varandra.
Bonobo kan 3 000 ord
Apornas språkliga superstjärna är en bonobo vid namn Kanzi. Enligt Kanzis läromästare, Sue Savage-Rumbaugh, förstår han över 3 000 talade engelska ord inklusive korta meddelanden som “gå ut och hämta bollen”.
Med hjälp av cirka 400 lexigram kan Kanzi även uttrycka egna önskningar som “ge mig det” eller “ta mig dit”. Vissa ord konstruerar Kanzi till och med själv om ordet inte finns som lexigram. Ordet pizza sätter han ihop av bröd, ost och tomat.
Redan som liten överraskade Kanzi genom att ha lärt sig språk utan någon undervisning. Kanzi hade tillägnat sig lexigramspråket medan forskarna undervisade hans adoptivmor Matata. Kanzi blev därmed den första apan som tillägnade sig språk på samma sätt som barn.
Kanzi kan uttrycka enkla meningar, som vanligtvis består av ett till tre lexigram. På så sätt kan han be om saker, svara på frågor och sätta ihop korta meningar.