Kort och gott. Det är tydligen grisarnas devis när de kommunicerar, enligt en ny studie.
En internationell forskargrupp har tränat en algoritm att översätta grisars grymtningar till känslor. Och det visar sig att de korta grymtningarna är ett uttryck för glada grisar.
Forskarna hoppas att algoritmen på sikt kan användas inom jordbruket, så att lantbrukarna snabbt och lätt kan kontrollera om deras intelligenta husdjur grymtar av glädje eller sorg.
Forskare matade algoritm med 7 000 grymtningar
För att få data till algoritmen övervakade forskarna fler än 400 grisar. De smarta husdjuren studerades både i bra, dåliga och mer neutrala situationer – i flera av dem mättes även deras hjärtrytm.
Bra situationer var exempelvis när kultingarna fick mjölk av sin mamma, när de återförenades med sin familj efter att ha varit åtskilda eller när de fick böka i frihet. Till de dåliga situationerna hörde perioder då de var åtskilda från sina familjer, slagsmål, kastrering och att skickas till slakt.
För att få en mer nyanserad bild av grisarnas ljud skapade forskarna också mer neutrala situationer i ett försöksstall. Där fanns det både en arena med leksaker för att stimulera grisarna och ett stall utan någon stimulans.
Till slut hade forskarna mer än 7 400 inspelningar med olika grymtningar, som de matade in i en algoritm, som kom fram till ett samband mellan grisarnas situationer och deras ljud.
Klagosång följer särskilt mönster
Och var det kort var det gott, visade det sig. Grisarna undslipper sig kortare, mer lågfrekventa grymtningar när de är glada och mår bra. Ett annat kännetecken för en glad gris är enligt forskarna att de skära däggdjuren står stilla och undersöker omgivningarna med öronen liggande framåt.
När grisen däremot är ledsen eller stressad skriker den längre och mer genomträngande. Vanligtvis börjar klagosången på en hög frekvens och blir djupare.
Forskarna bakom den nya studien hoppas att deras algoritm kan ingå i en app, som ska göra det lättare för lantbrukare att kontrollera hur deras grisar mår.
Algoritmen har en precision på omkring 92 procent, uppskattar Elodie Briefer, som ledde studien från den biologiska institutionen vid Köpenhamns universitet.
Och den svinsmarta tekniken kan på sikt också ställas in för att översätta ljud och signaler från andra däggdjur.