Mer än två tredjedelar av jordens djurliv har försvunnit sedan 1970 på grund av mänsklig aktivitet. Den slutsatsen dras i en ny och mycket dyster rapport från Världsnaturfonden.
Rapporten, som har tagits fram i samarbete med Zoological Society of London, grundas på historisk övervakning av bestånden av mer än 4 300 olika ryggradsdjur från hela världen – däggdjur, fiskar, fåglar och groddjur.
I genomsnitt har beståndet av de övervakade arterna minskat med 68 procent mellan 1970 och 2016. Förändringarna har drabbat särskilt hårt i de tropiska amerikanska områdena – i Karibien och Latinamerika – där bestånden har minskat med oroväckande 94 procent.
Människan förbrukar 1,56 gånger jordens kapacitet
Och människan har sig själv att skylla. Enligt rapporten är utplånandet av djurbestånden ett direkt resultat av avskogning, överfiske, förorening, ökande temperaturer, överkonsumtion och andra effekter av en mänsklig befolkning som har vuxit explosivt.
Fram till 1970-talet var människans ekologiska avtryck mindre än jordens förmåga att regenerera resurserna, men i takt med befolkningstillväxt och en växande konsumtion har balansen slagit över.
I dag förbrukar vi minst 1,56 gånger mer av jordens resurser än den klarar.
Varningslamporna blinkar och det är Världsnaturfonden inte ensam om att påpeka. Enligt en annan rapport från FN står mänskligheten vid en skiljeväg, där världssamfundets agerande under kommande årtionden kommer att avgöra om jordens ekosystem – och därmed även människan själv – kommer att överleva.
Kurvan kan brytas – men det kräver handling
Men finns det någon utväg ur den situation vi befinner oss i? En ny forskningsartikel i den välrenommerade vetenskapliga tidskriften Nature pekar på att det globala samfundet faktiskt kan hinna att bryta kurvan gällande förlusten av biologisk mångfald och samtidigt förse den växande befolkningen med föda.
I det mest ambitiösa scenariot kan massutplåningen bromsas redan runt år 2050, varpå djurbestånd åter börjar att växa. Det kräver att det globala samfundet genast sadlar om radikalt.
Utsläppen av koldioxid måste sänkas drastiskt, matsvinn måste elimineras, andelen animaliska kalorier i våra dieter måste minskas, och så måste stora områden av jordens natur att börja skyddas, medan förstörda områden återetableras.
Forskare tror inte att det är omöjligt – men klockan tickar.