Fästing och tändsticka

200 000 blir bitna av fästingar varje år: Nordens farligaste djur

Är du rädd för vargar och björnar? Glöm dem! Den två millimeter långa fästingen är mycket farligare. Kvalstret sprider dödliga sjukdomar och nu väcker en hittills okänd fästingbakterie ännu större oro.

Är du rädd för vargar och björnar? Glöm dem! Den två millimeter långa fästingen är mycket farligare. Kvalstret sprider dödliga sjukdomar och nu väcker en hittills okänd fästingbakterie ännu större oro.

Science Photo Library/Nicolai Aarøe/Shutterstock

Forskarna är överens. Varken björnen, vargen eller älgen är de skandinaviska skogarnas farligaste djur. Titeln Nordens farligaste djur går i stället till den lilla brunaktiga fästingen, som inte är större än ett knappnålshuvud.

Vargar och björnar angriper sällan oss människor, men de små blodsugarna kan skryta med hela 200 000 angrepp om året – och de slutar i många fall med allvarliga sjukdomar.

Flåter i Skandinavien
© Shutterstock

Svenskarna är mest utsatta

Fästingen uppskattas ligga bakom cirka 200 000 årliga angrepp på människor i Norden – många registreras aldrig. Vi svenskar är hårdast drabbade.

Trots sin ringa storlek innebär nämligen detta lilla spindelliknande kvalster ofta ett stort hot mot oss människor: Farliga bakterier och virus som varje år ger upphov till feber, huvudvärk, svullnad och förlamning.

En ny bakterie har till och med lärt sig att gömma sig så bra i kroppen att läkarna inte upptäcker den.

Ny form av borrelia från USA

Den mikrob som fästingar i Norden oftast är smittade med heter Borrelia burgdorferi och orsakar sjukdomen borrelios.

Det klassiska infektionssymptomet är ett rött utslag runt fästingbettet. Efter det får den drabbade huvudvärk och muskelsmärtor och blir väldigt trött.

Om sjukdomen inte behandlas kan den utvecklas till hjärnhinneinflammation. Då producerar bakterierna så mycket gift att nerverna skadas, så att den drabbade blir stel i nacken och förlamad i ansiktet.

Om läkarna upptäcker tillståndet i tid kan det ofta behandlas med antibiotika.

Sommaren 2014 upptäckte en forskargrupp för första gången en ny sorts borreliabakterie i de nordiska länderna: Borrelia miyamotoi.

Flåt på græs

Fästingar sitter som regel i skuggan en liten bit ovanför marken, till exempel i knähögt gräs, från vilket de kan falla ner på sina offer.

© Shutterstock

Arten har varit känd i USA sedan år 2011, då den hittades i blodprover från smittade patienter.

Forskarna tror att den nya bakterien under de närmaste åren kommer att spridas i övriga Europa och Norden, eftersom fler fästingar ligger på lur i de nordiska skogarna och naturområdena i dag än för 20–25 år sedan.

Antalet fästingar förväntas också öka i framtiden, både till följd av ett fuktigare och mildare klimat och för att skogsavverkningen ger goda förutsättningar för fästingar.

Symptomen på en Borrelia miyamotoi-­infektion är förvillande lika borrelios. Ofta upptäcker emellertid den drabbade inte sjukdomen, eftersom det inte bildas något rött utslag runt fästingbettet. Enligt forskare och läkare riskerar därför infektioner med Borrelia miyamotoi att förväxlas med influensa eller andra virussjukdomar.

120 gånger sin egen vikt – så mycket blod kan en vuxen hona suga i sig på en måltid.

Till skillnad från influensa ger bakterien upphov till återkommande feberanfall och kan orsaka nervskador.

Forskarna vet ännu inte varför Borrelia miyamotoi inte ger upphov till det klassiska hudutslaget, men de antar att bakteriens sätt att hämma irritationen som uppstår i huden efter ett bett är ännu bättre än andra borreliabakteriers.

LÄS ÄVEN:De farligaste djuren i Sverige

Bakterien lurar immunförsvaret

Alla typer av borrelia överförs från fästingens saliv via bettet till offret. Kroppens immunförsvar försöker bekämpa bakterien med alla medel, men mikroben lurar den på flera sätt.

Till exempel slutar bakterien att ­producera de små proteiner på sin yta som annars hade upptäckts av människans ­immunförsvar. Det innebär att immun­försvarets soldater och sophämtare inte kallas in och därmed inte kan bekämpa hotet.

Borrelia har också en särskild förmåga att aktivera ett ämne som försvagar offrets immunförsvar. Ämnet heter IL-10 och fyller en viktig funktion för att hämma inflammatoriska reaktioner i sår.

Bakterien har ytterligare ett trick: Den placerar sig i mellanrummen mellan cellerna, den så kallade extracellulära matrisen, där den ligger dold för immunförsvaret.

Med dessa vapen kan bakterien både lura offrets immunförsvar och gömma sig. Samtidigt producerar mikroben giftämnen som skadar stora nerver i centrala nervsystemet och mindre nerver, till exempel i ansiktet.

Bakterier går i dvala

Även vid behandling med starka antibiotika överlever vissa borreliabakterier och gör den smittade personen sjuk och matt i månader efter den ursprungliga infektionen.

När läkarna tar blodprover för att kontrollera om det rör sig om en borreliainfektion visar de inte längre på någon infektion.

År 2015 tog en grupp amerikanska forskare ett stort steg mot en lösning av gåtan. Läkarna upptäckte nämligen att bakterien Borrelia burgdorferi kan gå i dvala.

De små encelliga mikroberna placerade sig i slumrande klungor. Forskarna försökte döda cellerna med antibiotika, både med olika sorters antibiotika och med mycket höga doser. Ingenting fungerade. Cellerna växte bara vidare efter behandlingen.

24 timmar har du på dig att ta bort fästingen, innan farliga bakterier överförs till din kropp.

I dvalan gick cellernas ämnesomsättning på sparlåga, vilket förmodligen var anledningen till att de inte tog upp antibiotikumet. Bakterierna utvecklade inte någon klassisk antibiotika­resistens, där genomet antingen förändras eller byts ut mot ny arvsmassa utifrån, så att antibiotikumet inte längre förgiftar dem.

I studien gick bakterierna i dvala först när de hotades av behandlingen, varefter de blommade upp igen.

Det finns många andra bakterier som kan gå i dvala, men Borrelia burgdorferis metod är ovanligt effektiv. ”Under antibiotikabehandlingen minskade inte antalet celler alls”, säger professor Kim Lewis vid Northeastern University i USA, som var med och utförde försöket.

Fäller bombmattor över Borrelia

Med hjälp av sina nyförvärvade kunskaper försökte forskarna utveckla nya behandlingsmetoder för att komma åt de slumrande cellerna.

I laboratoriets petriskålar gav forskarna borreliabakterier flera doser antibiotika med extra korta intervaller, så kallad pulsdosering. Den första omgången antibiotika dödade den stora majoriteten av bakterierna, men inte de som låg i dvala.

Efter första omgången vaknade de slumrande bakterierna och växte normalt. Just då satte forskarna in nästa behandlingsomgång, som dödade många celler innan de hann gå i dvala igen.

Efter fyra omgångar var alla borreliabakterierna borta.

Fästingbett
© Shutterstock

Bett kan ge hjärninflammation

Forskarna känner i dag till ett flertal fästingburna sjukdomar som angriper både hjärnan, blodet och hjärtat.

Nästa steg mot en säker behandling för människor är att göra försök med pulsdosering på möss. Då ska forskarna bland annat undersöka hur lång tid man måste vänta mellan omgångarna.

Forskarna arbetar inte bara med att hitta bättre behandlingsmetoder, utan försöker också förebygga smitta genom att förutsäga var och när smittfaran är som störst.

Ett nytt projekt med deltagare från Danmark, Sverige och Norge ska med hjälp av satellitdata och artificiell intelligens skapa en digital karta över södra Skandinavien som visar var risken för fästingburna infektioner är som störst.

Eftersom fästingar ofta ger sig på rådjur matas programmet bland annat med information om var rådjursbestånden finns. Programmet använder också väderdata, årstidens temperaturer, platser för tidigare smitta och antalet smittade fästingar i området.

Hund med fästingbett

Fästingnymfer – det vill säga unga djur som ännu inte är fullvuxna – är gråaktiga till färgen. Nymfen kan inta 17 gånger sin egen kroppsvikt i en enda måltid blod och angriper ofta hundar.

© Shutterstock

Programmet använder också väderdata, årstidens temperaturer, platser för tidigare smitta och antalet smittade fästingar i området.

Programmet som varnar för fästingar uppdateras varje vecka och med hjälp av kartan kan forskare peka ut vilka skogsområden som de farliga fästingarna främst återfinns i och som människor därför bör undvika. Det i sin tur kommer leda till hundratals färre borreliainfektioner i framtiden.

Vill du veta mer om djur? Då ska du läsa vår artikel om världens farligaste djur eller världens giftigaste spindlar.