15 procent mer natur räddar 60 procent av jordens djurarter

En strategisk och precis operation i vår natur kan göra stor skillnad i kampen för att bevara världens hotade arter och bromsa klimatförändringarna. Men då krävs ett globalt samarbete.

En strategisk och precis operation i vår natur kan göra stor skillnad i kampen för att bevara världens hotade arter och bromsa klimatförändringarna. Men då krävs ett globalt samarbete.

Världen står inför två parallella kriser: Klimatförändringar och förlusten av biologisk mångfald. Det krävs betydligt mer än ett under för att lösa båda problemen. Men faktum är att vi kan komma förvånansvärt långt med en relativt liten ansträngning – om vi arbetar strategiskt.

En ny studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature drar forskare slutsatsen att vi kan att vi kan rädda 60 procent av de hotade arterna i världen bara genom att återställa 15 procent av jordens jordbruksmark till naturområden där djur kan leva.

En sådan omställningen skulle dessutom innebära att upp emot 30 procent av den extra koldioxid, som pumpats ut i atmosfären sedan 1800-talet försvann, eftersom den obrukade naturen binder större mängder koldioxid.

Matematisk modell väljer ut de bästa områdena

Men enligt studien, som gjorts av 27 forskare från totalt tolv länder, går det inte att bara slumpmässigt peka ut 15 procent av världens jordbruksmark. Istället handlar det om att identifiera vilka områden där en omställning skulle ge bäst effekt för pengarna.

Enligt forskarna kan den strategiska insatsen vara 13 gånger mer effektiv än den slumpmässiga.

Karta över världen med färglagda återställningszoner

Återställningen av naturen har störst effekt i tropikerna (rött), bland annat eftersom artrikedomen där är hög och för att exempelvis mangroveskogar absorberar koldioxid på ett effektivt sätt. Den ojämna fördelningen av de goda återhämtningszonerna understryker vikten av en global räddningsplan där världens länder samarbetar – även om finansieringen för återställningen.

© Nature/Strassburg, Iribarrem et al.

Forskarna använde en matematisk modell för att analysera kartor över 2 870 miljoner hektar mark som ursprungligen var skog, gräsmark, buskskog och våtmark innan de konverterades till jordbruksmark.

Modellen utvärderade områdena utifrån tre kriterier: Deras potential som livsmiljöer för djur, deras förmåga att absorbera koldioxid och kostnaden för att omvandla dem från jordbruk till natur.

Resultatet av deras analys är en karta med prioriterade förslag för återhämtningsinsatsen.

Utan en global plan kommer en miljon djurarter dö ut

En intressant slutsats i den nya studien är att återhämtningen endast kommer att fungera om den samordnas på global nivå.

När forskare testade den matematiska modellen på nationell nivå - det vill säga i ett scenario där var och ett av världens länder på egen hand återställde 15 procent av naturen utan global samordning - minskade effekten drastiskt.

Effekten när det gällde den biologiska mångfalden minskade med 28 procent, klimatpåverkan minskade med 29 procent - och kostnaden ökade med 52 procent. Med andra ord kräver återställningen ett globalt politiskt samförstånd för att den ska lyckas.

Studien presenterades i kölvattnet av FN:s varning om att vi är på väg att förlora upp emot en miljon djurarter under de kommande decennierna om inga åtgärder vidtas.