Jättepingvin på 60 kilo levde i tropikerna

En urtidspingvin dubbelt så tung som kejsarpingvinen, ändrar bilden av familjens evolution.

N. Adam Smith/UT Austin

Fossilet har borstats fram i den snustorra peruanska öknen Reserva Nacional de Paracas nära ekvatorn.

11.02.2011

En cirka 36 miljoner år gammal jättepingvin från Peru ändrar vår uppfattning av när och hur pingviner gick över från luft till vatten. Det är första gången forskarna hittar ett pingvinfossil med bevarade fjädrar. De avslöjar att djurets unika, fjälliknande fjädrar utvecklades tidigt, men färgerna var grått och rödbrunt, så pingvinerna fick sin mycket karakteristiska svartvita fjäderdräkt först senare.

Pingvinen kallad Inkayacu paracasensis (vattenkungen från Paracas) var en jätte. Den var en och en halv meter hög och vägde över 60 kilo, nästan dubbelt så mycket som den största nu levande pingvinen, kejsarpingvinen, och hade en mycket längre näbb.

Fossilet är funnet i den knastertorra peruanska öknen Reserva Nacional de Paracas, vilket pekar på att pingvinernas tidiga utveckling har skett i de varma vattnen i närheten av ekvatorn och inte på de kyligare breddgraderna omkring Antarktis, som man hittills har antagit.

Det intressantaste är dock fågelns fjädrar, som ger en unik inblick i det dramatiska evolutionära steget, när pingvinerna utvecklades från flygande fåglar till fåglar som dök i havet.

Det är formen på fjädrarna och simfötterna (vingarna) som gör de nu levande pingvinerna så bra på att simma.

Nu kan forskarna se att de viktiga utvecklingsstegen fram mot platta, breda, fjälliknande fjädrar, som gör djuret så hydrodynamiskt, hade uppnåtts redan för 36 miljoner år sedan.

Fjädrarna på urtidspingvinen visar att den var rödbrun och grå.

Med hjälp av elektronmikroskop har forskarna kommit fram till att den stora skillnaden mellan nutidens pingviner och den gamla jätten är att de har olika pigment. Det är pigmenten som utöver färgerna ger fjädrarna styvhet och styrka. Inkayacus pigment påminner mer om dem man finner hos havsfåglar som albatrossen. Sådana fjädrar var tillräckligt varma för att leva med i vattnet vid ekvatorn.

Pingvinerna utvecklade sina svarta och vita färger i takt med att de drog sig allt närmare kylan söderut, och det krävdes styvare och starkare fjädrar.