Vart tar uttjänta raketer vägen?

När man skickar upp satelliter sker det oftast med stora raketer. Vad händer med dem när de har levererat lasten?

1 september 2009

De första stegen av en lyftraket brinner upp i atmosfären. Några steg är dock ganska stora, och flera ton tunga rester kan träffa jorden. Man ser till att dessa nedfall sker över havet eller över öde områden, till exempel i Sibirien. Det vanliga är att det sista steget av den raket som skickat upp en satellit självt går in i omloppsbana runt jorden. Det är logiskt, för sista steget har uppnått samma hastighet och bana som själva satelliten. De många döda raketstegen i omloppsbana vållar problem, då de innebär en ökad risk för kollisioner. Under årens lopp har åtskilliga gamla raketsteg exploderat ute i rymden, där de skapat tusentals stora och små fragment. Dessa kretsar nu runt jorden och utgör en fara för den internationella rymdstationen ISS. Raketsteg kan explodera ute i rymden, då de ofta innehåller bränslerester, som spontant kan antändas. Problemet är nu så allvarligt att man på internationellt plan försöker skapa gemensamma riktlinjer. Det rekommenderas att den sista resten av bränslet används till att skicka raketsteget tillbaka in i atmosfären för att brinna upp. Detta skedde då det europeiska rymdskeppet Jules Verne i mars skickades upp mot ISS med en Ariane 5-raket. Ett stort raketsteg i låg bana runt jorden kan utgöra en stor fara, om det får lov att falla utan kontroll, men det är dyrt att reservera bränsle för att styra ett raketsteg till ett kontrollerat fall. Det är svårt att få privata företag att gå med på att ha så mycket bränsle över att sista steget kan bromsas ned, då det minskar den last som raketen kan medföra. En enklare lösning är att kräva att alla raketsteg skall tömmas på bränsle innan de lämnas i rymden. De flesta rymdnationer kommer att göra allt för att efterleva denna regel – om inte för annat så för att skydda sina satelliter.

Läs också

PRENUMERERA PÅ ILLUSTRERAD VETENSKAPS NYHETSBREV

Du kan ladda ned ditt gratis specialnummer, Vår extrema hjärna, så snart du har beställt vårt nyhetsbrev.

Kanske är du intresserad av...

Hittade du inte vad du söker? Sök här: