I stjärnbilden Svanen finns bland annat Cirrusnebulosan som är resterna av en supernova.

© JESPER GRØNNE, HVADIHIMLEN.DK

Titta uppåt: Svanen gömmer gasljus och stjärnstunder

Supernovarester, dubbelstjärnor och gigantiska gasnebulosor – stjärnbilden Svanen har allt.

25 maj 2017 av Jesper Grønne

Svanen är en av de tydligaste stjärnbilderna på det norra halvklotet. 

Titta mot öst och hitta den ljusstarka stjärnan Deneb – den kan guida dig till några av universums mest fantastiska fenomen. 

Dagarna runt den 25 maj bjuder på perfekta förhållanden för att ta en närmare titt på Svanen. 

Väte målar stjärnhimlen röd

Månens störande ljus är minimalt och skymningsljuset är borta innan midnatt. Så när det är nytt dygn,  och fram till dess att morgonsolen gryr, är det dags att ta fram kikaren och rikta den mot Vintergatans ljusa band i öster. 

Längst ut i Svanens “högra vinge” återfinns dubbelstjärnsystemet Mu Cygni och i mitten av samma vinge finns resterna av en 5 000 år gammal supernova – Cirrusnebulosan. 

>> ECLIPSE2017 - Ett fåtal biljetter kvar: Missa inte den unika händelsen som etsar sig fast på näthinnan för alltid. Boka din plats med en gång.

Men mest imponerande är de enorma gasnebulosorna som gömmer sig i mitten av Svanens “kropp”. Nordamerika- och Pelikannebulosan består av väte och färgar stjärnhimlen röd.

Strålning färgar nebulosorna röda

De två gasnebulosorna är egentligen en, men delas i två av ett stoftmoln.

Svanens två största gasnebulosor, Nordamerika- och Pelikannebulosan, har fått sina namn efter sin form som liknar en kontinent respektive en fågel. 

Faktum är att de två gasnebulosorna tillhör en och samma nebulosa, men mellan nebulosan och jorden finns ett moln av kosmiskt stoft som täcker för ljuset. 

Stoftet bildar ett svart område mitt i nebulosan och gör att det ser ut som två nebulosor. Det kraftiga röda ljuset beror på att nebulosorna består av väte. 

Den starka UV-strålningen från stjärnorna i området skiljer vätets atomkärnor från elektronerna, men de faller snabbt tillbaka igen – och då med mer energi. 

När de hamnar i sitt ursprungliga tillstånd friges överskottsenergin, vilket skapar det röda ljuset. 

DET HÄR BEHÖVER DU:

  • Använd en stjärnapp. Leta efter Cygnus (Svanens latinska namn) och titta mot sydväst efter den ljusstarkaste stjärnan i Svanen: Deneb. 

  • Om du vill ta en närmare titt på nebulosorna behövs ett teleskop med ett ljusföroreningsfilter och en lins – ett okular – med låg förstoring. 

  • Det röda ljuset från nebulosorna syns bäst på bild. Koppla ett systemkamerahus till teleskopet och använd stjärnkikaren som lins. 

Läs också

PRENUMERERA PÅ ILLUSTRERAD VETENSKAPS NYHETSBREV

Du kan ladda ned ditt gratis specialnummer, Vår extrema hjärna, så snart du har beställt vårt nyhetsbrev.

Kanske är du intresserad av...

Hittade du inte vad du söker? Sök här: