Vid ett solutbrott skickar solen ut gigantiska moln av plasma som kan slå ut elnätet på jorden.

© SCIENCE PHOTO LIBRARY

Förstå solutbrott på två minuter: Solen slår ut elen

2012 undslapp jorden med nöd och näppe att hamna i skottlinjen för ett våldsamt solutbrott. Svärmen av elektriskt laddade partiklarna hade kortslutit våra elnät. Ett nytt rymd­teleskop ska nu varna oss i tid innan solen får sina utbrott.

7 november 2017 av Esben Schouboe

PROBLEMET:

Soludbrud sender plasma mod Jorden

Solen täcks av magnetiska fältlinjer från norr till söder. De sträcks ut vid ekvatorn, där solens rotation är allra snabbast. 

Rotationen kan få vissa fältlinjer att bryta igenom ytan, så att enorma moln av elektriskt laddade partiklar (plasma) slungas i riktning mot ­jorden. Dessa så kallade solutbrott kan ­innehålla tio miljarder ton plasma och vara mer energirika än en miljard vätebomber. 

Jorden skyddas av ett eget magnetfält, magnetosfären, som skärmar av så att ­endast en liten andel av partiklarna från ­solen når jordytan. 

Men trots att de bromsas och samlas tusentals kilometer ut i rymden kan de elektromagnetiska krafterna få ­katastrofala följder på jorden.

SKRÄCKSCENARIOT:

Jättemagnet bryter strömmen

Historiens största kända solutbrott, som drabbade jorden år 1859, fick den tidens kommunikationsnät – telegrafen – att slå gnistor och förstöras. 

År 2012 var det nära att jorden drabbades av ett lika kraftigt solutbrott. Om det hade träffat mitt i prick hade konsekvenserna blivit betydligt allvarligare än år 1859. 

De elektriskt laddade partiklarna från solen pressar på mot jordens magnetfält och fungerar som magneter som skapar el i ­elkablarna så att det uppstår kortslutningar i nätet. 

År 1989 kortslöt ett bara hälften
så kraftigt solutbrott som det år 2012 en transformatorstation och gjorde fem miljoner invånare i Quebec i Kanada strömlösa.

Solens laddade partiklar fungerar som magneter som kortsluter elnätet och orsakar strömavbrott i världens storstäder.

© GETTY IMAGES

LÖSNINGEN:

Satelliter och moderna elnät reagerar i tid

Satelliten ACE registrerar solutbrott genom att observera det yttersta av solens atmosfär och mäter laddade partiklar med kurs mot jorden. ACE är placerad 1,5 miljoner kilometer från jorden och kan larma om ett större sol­utbrott en timme innan det når fram.

Forskarna vet dock fort­farande inte vad det är som orsakar de största utbrotten, de så kallade korona­massutkastningarna. Därför ska det europeiska rymdorganet ESA år 2019 sända upp det tvådelade rymdteleskopet Proba-3, som ska ­placeras i linje med solen.

GÅ PÅ UPPTÄCKT I UNIVERSUM med en prenumeration på Illustrerad Vetenskap

Solens ­atmosfär överstrålas normalt av solens eget ljus, men det löser Proba-3 ­genom att låta den ena satelliten täcka för solskivan så att den andra kan ­observera solens atmosfär närmare solen än vad som tidigare varit möjligt.

De nya kunskaperna om solutbrott ska leda till tidigare varningar, och med ett moderniserat elnät kan strömmen ledas om före utbrottet så att nätet blir mindre sårbart.

SATELLITTER SER SOLEN

Läs också

PRENUMERERA PÅ ILLUSTRERAD VETENSKAPS NYHETSBREV

Du kan ladda ned ditt gratis specialnummer, Vår extrema hjärna, så snart du har beställt vårt nyhetsbrev.

Kanske är du intresserad av...

Hittade du inte vad du söker? Sök här: