blodmåne

Månförmörkelse kan hjälpa till att hitta liv i rymden

Vid en första anblick är en månförmörkelse ett vackert naturfenomen. Men den kan dessutom hjälpa forskarna med att hitta beboeliga planeter.

13 augusti 2015 av Karine Kirkebæk

Den 28 september kan vi bevittna vi vittnen till en total månförmörkelse. Amatörastronomer och entusiaster kan se fram emot en vacker upplevelse. Men blodmånen, som det kallas när månen för ett ögonblick färgas röd, har en annan betydelse för forskare.

Månförmörkelse är forskarnas generalrepetition

Ett internationellt forskarlag använder månförmörkelse som generalrepetition inför försöket att hitta liv på exoplaneter – planeter som kretsar kring en annan stjärna än solen.

En månförmörkelse kan nämligen visa vilka ämnen och partiklar exoplaneternas atmosfär innehåller.

Frånvaron av blått ljus kan vara tecken på liv

När månen inte förmörkas av jorden färdas solens ljus fritt genom rymden och lyser upp månen, så att vi kan se den blekgula himlakroppen.

Men under en månförmörkelse färdas solens ljus igenom jordens atmosfär, där det blå och gröna ljuset absorberas av partiklar som syre, damm och kväve. Olika partiklar absorberar ljus på olika våglängder.

Den kunskapen använder astronomerna när de ska undersöka exoplaneter. Saknas det blå ljuset tyder det till exempel på syre i planetens atmosfär och om det gula ljuset saknas är det ett tecken på mycket natrium.

Forskarna använder också månförmörkelser för att besvara en del av de frågor som fortfarande är obesvarade – till exempel vilka ämnen månens yta exakt består av.

Vetenskapens blodröda hjälpmedel

Läs mer om den stora generalrepetitionen för att hitta liv i rymden och hur forskarna kan använda en månförmörkelse för att dissekera månens yta:

Läs också

PRENUMERERA PÅ ILLUSTRERAD VETENSKAPS NYHETSBREV

Du kan ladda ned ditt gratis specialnummer, Vår extrema hjärna, så snart du har beställt vårt nyhetsbrev.

Kanske är du intresserad av...

Hittade du inte vad du söker? Sök här: