Guangzhou by night

Jorden är en pressad planet

9 november 2011

Lika länge som befolkningstillväxt har stått på dagordningen, lika länge har pessimisterna förutsagt att det snart inte kommer att finnas plats för fler. Redan när världen var på väg att runda den första miljarden i slutet av 1700-talet varnade den brittiske ekonomen och prästen Thomas Malthus för att ”förtidig död” skulle hemsöka mänskligheten, om allt fler föddes. Enligt Malthus har en befolkning alltid en tendens att växa snabbare än livsmedelsresurserna med krig, sjukdom och svält som oundvikliga följder.

Hittills har Malthus och andra befolkningspessimisters spådomar kommit på skam. Mänskligheten har inte gått under, men frågan är om den planet vi lever på fortsatt kommer att kunna stå pall för den befolkningsexplosion av historiskt tidigare ej skådad kaliber som vi i våra dagar bevittnar.

Innan befolkningskurvan enligt demograferna antingen planar ut eller pekar nedåt i mitten av detta århundrade, blir vi ett par miljoner fler som skall dela på de redan knappa resurserna. I dag lever 1,5 miljarder människor på mindre än åtta kronor om dagen, en av sju bor i slum och lika många går hungriga till sängs. Tillsammans med den hotande globala uppvärmningen och den pågående rovdriften på många natur-resurser tecknar detta en bild av en pressad planet.

Hur ljus eller dyster framtiden ser ut beror på vem man frågar. Den framträdande amerikanske miljöforskaren Lester R Brown, som 1974 grundade Worldwatch Institute och nu leder Earth Policy Institute, som ägnar sig åt hållbar ekonomi, hör till de pessimistiska. Han anser att vi utnyttjar jordens resurser fortare än de kan återbildas och varnar för att bristen på mat kan leda till en kollaps i den globala civilisationen.

I boken ”Plan B 3,0: Mobilizing to Save Civilization” från 2008 framhåller Brown att den allra viktigaste punkten på dagordningen bör vara att hålla befolkningssiffran nere på åtta miljarder. I det sammanhanget är familjeplanering A och O, understryker han. Undersökningar visar faktiskt att oönskade graviditeter är en starkt bidragande faktor till befolkningsboomen – globalt sett är 85 miljoner av de årliga 208 miljoner graviditeterna oönskade.

Utmaningen är fördelningen av resurserna

Andra framstående forskare anser att det finns gott om plats på jorden, även för nio miljarder människor eller hur många vi nu blir. Joel E Cohen, som är professor vid befolkningslaboratoriet på Rockefeller University i New York, påpekar att det inte är fysiska begränsningar utan fördelningen av resurserna som är den största utmaningen. Huruvida vi i framtiden förmår mätta nio, tio eller elva miljarder människor och undvika konflikter beror enligt Cohen på vår vilja att skapa balans, så att alla får en bit av kakan.

Samma uppfattning har en annan ledande befolkningsexpert, John E Sulston, som är biologiprofessor vid University of Cambridge och Nobelpristagare i medicin år 2002. Enligt Sulston måste vi tänka i nya banor, innan alla kan få mat – och om vi förmår att göra omfattande förändringar finns det hopp. I västvärlden slänger vi i dag omkring en tredjedel av den mat vi köpt, och i uländerna blir hälften av maten oätlig på vägen mellan bonden och marknaden på grund av dåliga transport- och förvaringsmöjligheter samt prisspekulation. Slöseriet med mat är med andra ord enormt, och det bör politikerna ta på allvar och ändra på, anser Sulston.

Att det inte är jorden som sätter begränsningar, utan att det är handlingskraften som är avgörande, är en tankegång som även befolkningspessimisten Thomas Malthus på sin tid var inne på. Han ansåg att människan, när hon är pressad av tvingande omständigheter, uppvisar en oerhörd idérikedom.

När vi lever under press, kommer vi enligt Malthus att utveckla helt nya färdigheter, och historien har också visat att vi har förmågan att tänka ut och utveckla ny teknologi och nya produktionsmetoder för att övervinna de utmaningar vi ställs inför. De resurser vi i dag betraktar som oumbärliga kommer i morgon kanske att ha ersatts av andra. Den mest ovärderliga resursen av dem alla – uppfinningsrikedomen – kommer vi dock knappast någonsin att lida brist på. Lika många nya munnar som det blir att mätta, lika många nya hjärnor kommer att tänka ut nya idéer.

Köp årsboken

Den här artikeln kommer från Illustrerad Vetenskaps Årsbok 2011. Läs mer om årsboken och köp den här.

Megastad växer fram Runt år 2050 antas 7 av 10 av jordens invånare bo i städer. Enligt demograferna kommer inflyttningen från landsbygd till stad att fortsätta, men vissa städer lockar mer än andra. I dag finns det 21 storstäder med ett invånarantal på över 10 miljoner människor.

Störst är Tokyo med cirka 37 miljoner, men om det kommer an på kineserna, halkar Japans huvudstad snart efter på grund av en megastad, som kommer att få över 42 miljoner innevånare.

Inom loppet av de kommande sex åren skall kineserna slå samman nio miljonstäder omkring Pärlfloden till en gigantisk stad med en yta som är större än hela Holland.

Läs också

PRENUMERERA PÅ ILLUSTRERAD VETENSKAPS NYHETSBREV

Du kan ladda ned ditt gratis specialnummer, Vår extrema hjärna, så snart du har beställt vårt nyhetsbrev.

Kanske är du intresserad av...

Hittade du inte vad du söker? Sök här: