Landing on Titan

Från rymden till jorden

Rymdforskningen kostar miljardtals skattekronor, men dessa försvinner inte bara i tomma universum. Många av de saker som i dag gör vårt liv lättare och bättre har ursprungligen utvecklats för rymdfarten. Dennas organisationer har till och med särskilda anställda som skall ta reda på hur idéer från rymdforskningen kan komma oss alla till godo

27 juli 2010 av Stine Overbye

Vad har en rymdsonds landning på Titan gemensamt med en påse potatischips? Inget, skulle man kunna tänka, men verkligheten är att ett tyskt företag inom rymdindustrin har lyckats koppla ihop de båda vitt skilda företeelserna. Till vardags ställer Hyperschall Technologie Göttingen med hjälp av kraftiga vindtunnlar upp matematiska modeller för hur rymdfarkoster rör sig under landning på till exempel Titan, Saturnus största måne. En dag fick företagets ägare, Georg Koppenwallner, en högst ovanlig förfrågan från den europeiska rymdfartsorganisationen ESA: Kan ni utveckla en metod för snabbare och effektivare emballering av chips?

Företaget tog sig an utmaningen, och resultatet blev en maskin som packar chips upp till 50 procent snabbare än andra maskiner. Samma modeller som används för att beräkna rymdfarkosters aerodynamik visade sig nämligen användbara för att beräkna hur man får friterade potatisskivor att landa i en påse utan att krossas i fallet. Principen är i båda fallen densamma. För att en rymdfarkost och ett potatischips skall kunna landa säkert måste man beräkna den optimala landningshastigheten och samtidigt ta hänsyn till hur luftströmmen påverkar det fallande föremålet.

Förra året utsågs Hyperschall Technologie Göttingen till vinnare av ESA:s spin off-pris 2009 för uppfinningen av packmaskinen, och det är bara ett exempel på hur avancerad rymdforskning och rymdteknik har funnit verkligt jordnära användningsområden.

Skattekronor ned till jorden igen

Framgångshistorier av denna typ finns det många av. Det hela tog sin början redan 1962, då den amerikanska rymdfartsorganisationen NASA inrättade det så kallade Technology Utilization Program, som skulle ta ned rymden till jorden i form av så kallad spin-off eller tekniköverföring. Syftet var att hitta civila användningsområden för det ymnighetshorn av teknik och know-how som kom fram inom rymdsektorn, så att de många miljarder dollar som tillfördes exempelvis Apolloprogrammet också gav bonus utanför NASA:s egen verksamhet.

För NASA slog programmet två flugor i en smäll. Dels kunde organisationen säkra sig politisk uppbackning och uppmärksamhet, och dels kunde skattebetalarna, som ju betalade räkningen, få garanti för att deras pengar inte försvann upp i det blå tillsammans med lyftraketerna utan återvände i form av landvinningar som kunde förbättra vardagen och till och med rädda människoliv.

Spin-offprogrammet har blivit en stor succé. Sedan det infördes har NASA presenterat i snitt över 50 nya uppfinningar om året, och varje år ger man ut det tryckta magasinet ”Spin-off”, som omnämner de senaste genombrotten. Enligt amerikansk förebild etablerade man inom ESA år 1991 ett motsvarade program, Technology Transfer Programme Office (TTPO), som till dags dato har avkastat över 200 uppfinningar.

Rymden kräver extrem utrustning

Medan en del av rymdteknikens möjligheter på marken är uppenbara, finns det andra, till exempel chipspackningsmaskinen, som inte är lika självklara. Både NASA och ESA förfogar dock över en skara kringresande agenter, som bland annat söker upp företag för att erbjuda konkreta uppfinningar som gjorts för rymdfarten men som också lämpar sig för andra ändamål.

På så sätt har rymdtekniken sedan länge tagit plats i vår vardag med allt från sladdlösa borrmaskiner till succén framför alla andra, satelliten, som troligen är rymdålderns största gåva till oss jordbor.

En viktig drivkraft inom rymdteknologin är behovet av att göra utrustningen superlätt, superhållbar och supereffektiv. Nya generationer av avancerade kompositmaterial, som är både lättare och starkare än metaller, har sålunda utvecklats för rymdfartens behov men används nu även i till exempel flygplansskrov och tennisracketar. De extrema temperaturerna och den kraftiga strålningen i rymden har också lett till uppfinnandet av brandsäkra tyger och textilier med hög isoleringsförmåga, som används i exempelvis sovsäckar och skidkläder.

De stränga kraven på allt vi skickar ut i rymden har gjort rymdfarten till ett av de områden där det under de senaste årtiondena har skett de största tekniska landvinningarna. När dessa blir en del av vår vardag, glömmer vi dock lätt att de ursprungligen kom från rymden.

Tema

Läs också

PRENUMERERA PÅ ILLUSTRERAD VETENSKAPS NYHETSBREV

Du kan ladda ned ditt gratis specialnummer, Vår extrema hjärna, så snart du har beställt vårt nyhetsbrev.

Kanske är du intresserad av...

Hittade du inte vad du söker? Sök här: