Varför reser vi inte längre till månen?

Redan för 30 år sedan kunde man skicka människor till månen. Varför gör vi inte det i dag??

1 september 2009

Sett i backspegeln är det nästan obegripligt att det gick att resa till månen redan 1969. Att det lyckades beror inte minst på det kalla kriget och den eskalerande rymdkapplöpningen.

President Kennedy lovade placera en människa på månen före slutet av 60-talet. Det prestigebetonade Apolloprojektet skulle leva upp till presidentens löften, och därför gick det fort att komma till månen.

Lär dig mer om månen. Läs mer om månförmörkelse.

Sedan dess har intresset för att besöka månen svalnat. Den naturliga utvecklingen för ett långsiktigt rymdprogram skulle annars vara att upprätta månbaser, där rymdforskarna kunde göra ytterligare undersökningar. Det ligger emellertid ingen prestige i att flyga till månen i dag, och samtidigt är månbaser en mycket dyr investering. I stället satser man på rymdstationer, som kretsar runt jorden, senast den storstilade ISS (International Space Station).

Månens baksida skulle annars vara den idealiska platsen att placera ett observatorium, både för de optiska astronomerna och radioastronomerna. De optiska astronomerna skulle kunna observera andra planeter utan att hindras av jordens atmosfär, som är svår att se igenom. Radioastronomerna skulle kunna lyssna efter signaler i rymden, som ligger under alla frekvensområden, även de som på jorden blockeras av företag och militären.

Läs också

PRENUMERERA PÅ ILLUSTRERAD VETENSKAPS NYHETSBREV

Du kan ladda ned ditt gratis specialnummer, Vår extrema hjärna, så snart du har beställt vårt nyhetsbrev.

Kanske är du intresserad av...

Hittade du inte vad du söker? Sök här: