Cubesat

Satellit på 10x10x10 cm utforskar rymden

Rymdforskarnas huvudproblem är att få pengar till att bygga och sända upp satelliter. Ofta behövs det många miljoner kronor. Nu finns det dock så kallade kubsatser (cubesats), som kan lösa små men viktiga uppgifter till ett mycket lågt pris.

12 september 2011

En raket lyfter från rampen och försvinner på några minuter ut i rymden. En ny satellit skickas upp i en bana runt jorden, och om händelsen över huvud taget omtalas i medierna, blir det en kort notis på ett par rader, där vi kan läsa om hur satelliten skall undersöka klimatet eller mycket avlägsna galaxer.

Ibland medför raketen också en rad mycket små, kubformade satelliter, som mycket sällan omnämns i pressen. Det är de så kallade kubsatserna, som har öppnat vägen för en helt ny typ av rymdfart, som är så billig att universitet, skolor och även enskilda personer kan delta.

De små kubsatserna får vänta tills den stora satelliten har frigjorts från sitt sista steg. Först då skickas de ut i rymden från sina specialbyggda containrar.

De frigörs en i taget, och de liknar alla varandra: små kuber, endast tio centimeter på var sida, täckta av solceller. Ibland medför raketen endast två eller tre kubsatser, andra gånger över tio. Från det ögonblick de frigörs är de överlämnade till sig själva. De har inte stöd från någon stor kontrollcentral på jorden – ofta följs de bara av en handfull observatörer i ett litet laboratorium på ett universitet.

En del kubsatser är ganska enkla med bara en radiosändare, medan andra medför ett enstaka instrument som en kamera eller en geigermätare för att mäta strålning. Ännu har kubsatserna inte bidragit med några stora vetenskapliga upptäckter, men det är bara en fråga om tid, innan de kommer att användas för vetenskapliga mätningar helt i linje med annan mätapparatur.

Standardmått sänker priset

Idén om kubsatser kom från ett samarbete mellan California Polytechnic State University (Cal Poly) och Stanford University redan år 1999. Upphovsmännen är professor Jordi Puig-Suari från Cal Poly och professor Bob Twiggs från Stanford.

De insåg mycket snabbt att om idén skulle överleva måste de rymdagenturer som för mycket små summor ställer upp med en raket veta precis vad de säger ja till.

Därför är reglerna exakta för hur en kubsats byggs, och hur stor den skall vara. Den första sköts upp i juni 2003, och sedan dess har man med större eller mindre framgång sänt upp minst 70 kubsatser byggda över hela världen.

Standardstorleken för en kubsats är en kub på 10x10x10 centimeter, och de har en vikt som inte överstiger 1,3 kilo. Denna storlek kallas i dag för 1U, och de flesta kubsatser är av denna typ. Håller man sig till standardstorleken, är det inte svårt att få en plats på en raket och få ut sin egen satellit i rymden för ett pris på mellan 50000 och 80000 dollar.

Det är möjligt att priset kan sjunka till 10000 dollar för en uppsändning, och tillsammans med en annan utveckling placerar det kubsatsen inom räckhåll för välbärgade amatörer med god teknisk kunskap.

I dag kan man köpa en byggsats till en kub för under 10000 dollar. Då får man metallhöljet, solceller, elsystemet samt batterier och diverse lösa delar.

Perspektiv

Här är litet bra

Utbildning: Kuber är som gjorda för utbildning – i dag av ingenjörer och forskare. På längre sikt kan även skolor delta.

Test av teknik: Ny utrustning kan testas i kubsatser, innan den sätts i stora, dyra satelliter. Det gäller till exempel solsegel, jonmotorer och apparatur för stabilisering av satelliter gentemot jordens magnetfält.

Speciella mätningar: Kubsatser är lämpliga för att mäta allt från stoftpartiklar i rymden till jordens magnetfält. Det låga priset gör även att de kan användas i övre atmosfären, där de snabbt brinner upp på grund av luftmotståndet.

Samarbete i rymden: Ett test av möjligheten att få ett stort antal satelliter att samarbeta, så att de kan fungera som en stor satellit. Det kommer att kräv

Tema

Läs också

PRENUMERERA PÅ ILLUSTRERAD VETENSKAPS NYHETSBREV

Du kan ladda ned ditt gratis specialnummer, Vår extrema hjärna, så snart du har beställt vårt nyhetsbrev.

Kanske är du intresserad av...

Hittade du inte vad du söker? Sök här: