Space Suit

Har rymddräkten utvecklats sedan månresorna?

Hur ser moderna rymddräkter ut i förhållande till dem som Apolloastronauterna bar under 1960- och -70-talen?

När NASA:s Apolloresenärer nådde månen år 1969, var de iförda rymddräkter skapade speciellt för månpromenader och till den enskilde astronauten. Rymddräkten skyddade astronauten mot det mycket låga trycket på månens yta, och det inbyggda kylsystemet baserat på cirkulerande vatten höll honom vältempererad, så att han inte blev överhettad i det varma dagsljuset. Dessutom kunde den stabila dräkten motstå mikrometeoriter.

Dräkten skulle vara flexibel, så att astronauterna kunde röra sig någorlunda naturligt, sätta upp vetenskaplig utrustning och böja sig till exempel efter stenar. Även om tyngdkraften på månen endast är en sjättedel så stark som på jorden, fick dräkterna inte väga för mycket. Vikten uppgick till cirka 82 kilo inklusive ryggsäcken med syre och andra livsnödvändiga system.

Rymddräkter har blivit mer flexibla och bekvämare

Med tiden har rymddräkterna blivit mycket mer flexibla och bekväma. Speciellt handskarna har genomgått stora förbättringar, så att astronauterna i dag lättare kan hantera små föremål.

Sedan månlandningarna har rymddräkternas vikt inte varit så betydelsefull, eftersom rymdpromenader från rymdfarkoster och rymdstationer sker i tyngdlöst tillstånd. Nutidens rymddräkter, som används vid rymdpromenader från den Internationella Rymdstationen, ISS, är därför tyngre än dem som Apolloastronauterna hade på sig. De väger cirka 145 kilo.

De nya dräkterna är inte heller skräddarsydda som de gamla. I stället finns det olika storlekar av återanvändbara delar till överkropp och underkropp, armar, händer och fötter. Varje astronaut får sina mått tagna, och så väljer man delar som passar.

Läs också

PRENUMERERA PÅ ILLUSTRERAD VETENSKAPS NYHETSBREV

Du kan ladda ned ditt gratis specialnummer, Vår extrema hjärna, så snart du har beställt vårt nyhetsbrev.

Kanske är du intresserad av...

Hittade du inte vad du söker? Sök här: