Mercury

Räddningsdräkten – ett skydd mot tryckfall

Astronauterna bär räddningsdräkten under start och landning. Den skall skydda dem mot tryckfall och vara väl synlig, om man måste leta efter astronauterna efter en nödlandning.

4 december 2009

Räddningsdräkterna har till uppgift att skydda astronauterna mot ett plötsligt tryckfall i kabinen och hålla dem vid liv, tills rymdskeppet åter har landat på jorden. Dräkterna är oftast orange för att göra det lättare att hitta astronauterna efter en nödlandning.

I dag bärs dräkterna endast under start och landning, men under de första rymdflygningarna hade astronauterna dem på sig nästan från början till slut. Rekordet innehas av Frank Borman och James Lovell, som mer eller mindre oavbrutet bar sina dräkter i två veckor ombord på Gemini 7.

Den första amerikanska räddningsdräkten var silverglänsande och bars av alla de astronauter som använde de små Mercurykapslarna mellan 1961 och 1963. Den var mycket stel, men det var ännu inget problem, för i Mercurykapseln höll man ett tryck på en tredjedels atmosfär både i kabinen och i dräkten, vilket gjorde det lättare för astronauterna att röra sig. Dräktens funktionsduglighet testades inte på allvar, för lyckligtvis gick det aldrig hål på Mercurykapslarna.

Dräkt avsedd för nödlandningar

I dag använder amerikanerna en räddningsdräkt med namnet ACES. Den 35 kilo tunga dräkten har varit i bruk sedan 1989, då flygningarna återupptogs efter Challengerolyckan tre år tidigare. Tills dess hade rymdfärjeastronauter flugit utan räddningsdräkt.

Dräkten är avsedd för nödlandningar, då astronauterna i princip kan lämna rymdfärjan medan den fortfarande är i luften. Därför har dräkten en räddningsryggsäck, som innehåller en fallskärm, en gummibåt samt överlevnadsutrustning. Det finns också en syrereserv för 30 minuter att användas om ett tryckfall skulle inträffa i kabinen. Dräkterna kunde dock inte rädda de sju astronauter som omkom 2003, när de var på väg tillbaka till jorden med rymdfärjan Columbia. Olyckan skedde på alltför hög höjd och i alltför hög hastighet.

Sokol är en lättviktare

I förhållande till ACES är den ryska Sokol en lättviktare på bara tio kilo. Den användes för första gången 1973 men har sedan dess genomgått flera förbättringar. I dag är den så populär att kineserna mer eller mindre har kopierat den till sina egna taikonauter.

Dräkten är beräknad att kunna bäras i upp till 30 timmar i ett rymdskepp under tryck eller upp till två timmar i vakuum. Sjunker kabintrycket till under 0,6 atmosfärer, övergår dräkten automatiskt till nödförsörjning från särskilda syretuber. Den kan flyta och är utrustad med en vattentät krage, som gör det möjligt för en kosmonaut att öppna visiret även om han har nödlandat långt ute på öppet hav.

Den kommande rymddräkten Constellation Type 1 skall kunna fungera som ett slags utvidgad räddningsdräkt, för utöver att ha en vanlig räddningsdräkts funktioner skall den också i nödfall kunna användas under en kortvarig rymdpromenad, till exempel om Orionrymdskeppet behöver evakueras.

Dräkten är baserad på ACES-dräkten men skall kunna säkerställa astronautens överlevnad i fem dygn, om det skulle inträffa ett tryckfall i kabinen. Enligt planerna skall Constellation Type 1 vara färdigutvecklad och redo att tas i bruk under hösten 2015.

Läs också

PRENUMERERA PÅ ILLUSTRERAD VETENSKAPS NYHETSBREV

Du kan ladda ned ditt gratis specialnummer, Vår extrema hjärna, så snart du har beställt vårt nyhetsbrev.

Kanske är du intresserad av...

Hittade du inte vad du söker? Sök här: