Schiaparelli

LIVE: Europeisk rymdfarkost landar på Mars

I dag inleds den hittills största satsningen i erövringen av vår grannplanet då rymdfarkosten Schiaparelli landar i det röda dammet för att svara på en viktig fråga: Finns det liv på Mars?

18 oktober 2016 av Nanna Vium

De kommande timmarna kan komma att utgöra ett tjockt kapitel i boken om vår europeiska rymdhistoria.

Om allt går bra ska landningsmodulen Schiaparelli efter sju månaders resa och 500 miljoner tillryggalagda kilometers äntligen landa på vår grannplanets dammiga yta och påbörja rapporteringen hem som första europeiska rymdfarkost någonsin.

Landningen är den första delen i det ambitiösa ExoMars-uppdraget, som är resultatet av ett omfattande arbete mellan den europeiska rymdorganisationen ESA och ryska Roscosmos. Det övergripande syftet är att undersöka om det finns liv på Mars – innan de första astronauterna riskerar att utplåna det.

Följ det LIVE

Följ med här när ESA direktsänder den riskfyllda landningen mellan klockan 16:42 och 16:48 CEST.

Som en del av uppgiften ska Sciaperelli bland annat demonstrera nya landningstekniker, mäta och rapportera om vindhastigheter, vindriktning, lufttryck, atmosfärisk genomskinlighet och styrkan på de elektriska fälten på Mars yta.

Samtidigt svävar Trace Gas Orbiter i ett bekvämt avstånd runt planeten på cirka 400 kilometers höjd för att leta efter metangaser i den tunna atmosfären.

Men för landningsmodulen Schiaparelli blir resan långt ifrån någon semester.

>>Upplev hur solen blir svart över sydstaterna när en total solförmörkelse inträffar i USA 2017.

Bromsar sig ned genom atmosfären

I videon ovan kan du se en visualisering av hur landningsmodulen Schiaparelli ska förvandla en topphastighet på 21 000 kilometer i timmen till en relativt mjuk landning. En av Schiaparellis uppgifter är att demonstrera nya landningstekniker. Video: ESA.

I 21 000 kilometer i timmen ska landningsmodulen ta sig ned genom atmosfären med en speciell värmesköld som skyddar instrumenten innan den därefter smälter och förångas.

Omkring elva kilometer ovan ytan kommer hastigheten vara nere på 1 700 kilometer i timmen, varefter en fallskärm vecklas ut och sänker farten till 250 kilometer i timmen innan modulen landar på den röda ytan - förhoppningsvis utan att något instrument kommer till skada.

Allt sker under sex intensiva minuter mellan klockan 16:42 och klockan 16:48 CEST.

Därefter har Schiaparelli endast två dagar på sig att utföra sin uppgift på den röda planeten innan batteriet tar slut.

Allt kan hända

Så ska det helst se ut om Schiaparelli landar på Mars som planerat. Foto: ESA.

Men inget är alltså säkert innan Schiaparelli har landat på Mars med samtliga instrument intakta.

Vi behöver inte gå speciellt långt tillbaka i historien innan vi hittar exempel på att vad som helst kan hända.

Så sent som 2003 lyckades den brittiska rymdfarkosten Beagle 2 landa på Mars, men strax efter landningen gick något fel och forskarna tappade kontakten med farkosten.

Operation Mars

Läs mer om de storslagna planerna på att erövra Mars i vår stora nya serie.

Läs också

Kanske är du intresserad av...

Hittade du inte vad du söker? Sök här: