Rymdfart

  • Sida 1 af 8Nästa
  • Tre seglivade myter håller inte

    09.08.2010.

    Många skulle nog ta kardborrband eller teflon som exempel på spin-off från rymdfärderna. Amerikaner nämner ofta en sorts läsk, men inget av de tre exemplen har utvecklats för rymdbruk.

  • Det krävdes avancerade beräkningar för att få ESA:s Huygenssond att landa säkert på Titan 2005.

    Rymdteknik underlättar vår vardag

    09.08.2010.

    Många av de ting som i dag gör vårt liv enklare och bättre har ursprungligen utvecklats tilll astronauter och rymdkapslar. Det gäller till exempel fjädrande sportsskor, repfria glasögon och god nattsömn.

  • Saturnus måne Titan är en av de platser i rymden som kanske skall utforskas av ett nätverk av samverkande robotar, som ­arbetar på egen hand.

    Armé av robotar utforskar rymden

    22.03.2010.

    Framtiden är tänkande robotar i rymden, anser en amerikansk forskare. En prototyp testas redan nu.

  • Apollodräkterna fungerade perfekt på månen. Endast månstoftet vållade en del problem.

    Måndräkten – utsattes för kraftigt slitage

    08.12.2009.

    När Apolloastronauterna satte fötterna på månen, var de iförda en måndräkt. Framtidens måndräkt ligger redan på ritbordet.

  • I en EMU-dräkt kompletterad med en jetryggsäck flög Bruce McCandless 1984 hela 100 meter bort från rymdfärjan.

    Rymdpromenadsdräkten – för tomma rymden

    08.12.2009.

    När astronauterna lämnar den internationella rymdstationen så är det rymdpromenadsdräkten som skyddar dem.

  • Räddningsdräkten – ett skydd mot tryckfall

    08.12.2009.

    Astronauterna bär räddningsdräkten under start och landning. Den skall skydda dem mot tryckfall och vara väl synlig, om man måste leta efter astronauterna efter en nödlandning.

  • Tack vare EMU-dräkten kan man vistas i upp till åtta timmar i den lufttomma rymden.

    Tre rymddräkter håller astronauten vid liv

    08.12.2009.

    För första gången på över 20 år skall nya rymddräkter utvecklas av NASA. Det är ett led i det program som skall skicka människan till Mars och tillbaka till månen. Trots att astronauter arbetat i rymden i fem årtionden är utmaningarna enorma.

  • Jim Lovell och Jack Swigert måste bygga ett koldioxidfilter av bland annat ett styvt pappomslag från en manual, en hel rulle tejp och ett par strumpor.

    Apollo 13: Rymdskepp på sparlåga

    19.10.2009.

    Knappt 330000 kilometer från jorden hörs ett öronbedövande brak i Apollo 13. En explosion utlöser ett drama på liv och död ombord på farkosten, som snabbt förlorar både syre och ström. De tre astronauterna spås endast små chanser att vid liv nå hem till jorden.

  • Blixten som träffar Apollo 12 endast 36 sekunder efter start når ända ned till marken bredvid rampen. ­Sedan följer ännu en blixt.

    Apollo 12: Träffad av blixten

    11.10.2009.

    En halv minut efter starten skakar den gigantiska Saturn 5-raketen våldsamt. Inne i kommandomodulen börjar i stort sett alla lampor på kontrollpanelen lysa. NASA:s andra landsättning av människor på månen är nära att vara över, innan den överhuvudtaget har börjat.

  • Antares står med ena benet i en krater och lutar därför åt ena sidan.

    Apollo 14: Hög puls i rymden

    08.10.2009.

    Efter Apollo 13 har NASA inte råd med ett nytt fiasko, så trycket på Apollo 14:s astronauter är enormt.

  • Cernan tar en provtur i månbilen under den första månpromenaden. På nästa utflykt kör han och Schmitt över nio kilometer bort från månlandaren och slår därmed ett nytt Apollorekord.

    Apollo 17: Den sista månresan slog rekord

    07.10.2009.

    I december 1972 ger sig tre män iväg på människans hittills sista resa till månen. Apollo 17 kommer att slå alla rekord.

  • Charles M Duke samlar in prover till geologerna.

    Apollo 16: Kampen mot klockan

    29.09.2009.

    Apollo 16 försenas av att ett reservsystem sviktar. I timmar svävar astronauterna i osäkerhet, och då Houston slutligen ger grönt ljus för landning på månen har uppdraget kortats av med en hel dag.

  • Irwin gör här månbilen redo för den första turen. I bakgrunden ses Mount Hadley, som astronauterna senare skall utforska på nära håll.

    Apollo 15: Farlig färd i bergen

    25.09.2009.

    Apollo 15-besättningen är den första som landar i ett av månens bergsområden. Där skall den ut på tre expeditioner, som denna gång sker i bil. Att köra på månen är dock ingen söndagsutflykt – framför allt inte när det sker på branta sluttningar.

  • Från rymden till jorden

    IV nr. 11/2010 s. 18-23.

    Rymdforskningen kostar miljardtals skattekronor, men dessa försvinner inte bara i tomma universum. Många av de saker som i dag gör vårt liv lättare och bättre har ursprungligen utvecklats för rymdfarten. Dennas organisationer
    har till och med särskilda
    anställda som skall
    ta reda på hur idéer från
    rymdforskningen kan
    komma oss alla till godo.

  • Universums dolda krafter

    IV nr. 4/2010 s. 68-71.

    Nästa år skjuter ESA upp testsatelliten LISA Pathfinder. Uppdraget är en generalrepetition för en ny avancerad teknik. Lyckas den, skall ESA och NASA om ett par år skjuta upp hela tre satelliter, som för första gången direkt skall mäta de gravitationsvågor som sänds ut av svarta hål och dubbelstjärnor.

  • Europa får ett rymdflygplan

    IV nr. 18/2009 s. 26-27.

    Europeiska forskare är på väg att utveckla en banbrytande kombination av raket- och jetmotor. Om 10–15 år skall motorn få upp rymdplanet Skylon i luften. Det startar och landar som ett vanligt flygplan och öppnar rymden för billig transport och turism.

  • Husarrest för astronauter

    IV nr. 16/2009 s. 50-55.

    Förberedelserna inför bemannade uppdrag till den röda planeten Mars har inletts. Två stora försök skall föra det mänskliga psyket till dess yttersta gräns. Till en ­början skall sex man isoleras under 105 dagar, och snart väntar 520 dagar utan fysisk kontakt med omvärlden. Mars500 kallas ­försöken, som är ett samarbete mellan Ryssland och Europa. De skall visa om människan är redo för världens längsta upptäcktsresa.

  • Den stora finalen

    IV nr. 15/2009 s. 58-63.

    I december 1972 ger sig tre män iväg på
    människans hittills sista resa till månen.
    Apollo 17 kommer att slå alla rekord.
    Astronauterna vistas på månen i mer än
    tre dygn, och under tre långa månpromenader samlar de in 115 kilo månsten. Viktigast av
    allt är dock att en forskare, geologen ­Harrison Schmitt, denna gång är med på resan.

  • Klädd för alla KRISer

    IV nr. 17/2009 s. 68-73.

    För första gången på över 20 år skall nya rymddräkter utvecklas av NASA. Det är ett led i det program som skall skicka människan till Mars och tillbaka till månen. Trots att astronauter arbetat i rymden i fem årtionden är utmaningarna enorma. Tre typer av dräkter skall var för sig garantera överlevnad i en totalt människofientlig miljö.

  • Kampen mot klockan

    IV nr. 14/2009 s. 62-65.

    Apollo 16 försenas av att ett reservsystem sviktar. I timmar svävar astronauterna i osäkerhet, och då Houston slutligen ger grönt ljus för landning på månen har uppdraget kortats av med en hel dag.

  • Sida 1 af 8Nästa

Välkommen till nr 13/2010

Illvet: Läs bl a om maneter, klimatets väktare, om lösningen på migränens mysterium och om en urgammal plåga, som kommit tillbaka.

Anmäl till nyhetsbrev

Gratis nyhetsbrev från Illustrerad Vetenskap. Registrera dig här:

Omröstning

Minnet hos möss och människor kan förbättras med genmodifiering och piller. Skulle du vilja ha en sådan behandling?


Hämta artikelserien 'I siffror'

Illvet: Visste du att man kan ha turen att få se 20 stjärnfall i sekunden när en meteorsvärm passerar?

2 x Illustrerad Vetenskap + valfri välkomstpaket = 49,50 kr.

Illvet: Få dina första 2 nummer och välj själv en av tre välkomstpaket för endast 49,50 kr.