© Claus Lunau

5 planeter med extremt väder

Moln av rubiner och regn med droppar av järn. Nya starka teleskop kan nu leverera väderprognoser från exoplaneter som ligger miljardtals kilometer bort. Men vädret ser inte alls ut som på jorden.

8 april 2018 av Mikkel Meister

1. Rubin- och safirmoln lyser i natten

© Claus Lunau

Så långt bort som 1040 ljusår från jorden glittrar exo planeten HAT-P-7 b av sina moln av rubiner och safirer.

Det tror en grupp astronomer som har studerat ljuset som reflekteras från planeten.

Atmosfären innehåller mineralet aluminiumoxid, som i kristallform kallas korund och som utgör grunden för safirer och rubiner.

År 2016 fann en forskargrupp vid engelska University of Warwick med Keplerteleskopets hjälp att både moln och våldsamma stormar troligen tillhör vardag på planeten. 

Ovädren uppstår när nattsidans ”kalla” luft – som har en temperatur på cirka 1 900 grader – möter dagsidans upp till 2 500 grader varma luft.

Temperaturskillnaden beror på att gasjätten kretsar i en kort, så kallad bunden rotation och därmed alltid vänder samma sida, dagsidan, mot den glödheta värdstjärnan.

2. Kolsvart planet äter 99,9 procent av stjärnans ljus

© Claus Lunau

Svartare än kol – det är den mörka verkligheten på den ljusfattiga exoplaneten TrES-2b. 

Enligt astronomer från Harvard-Smithsonian Center for Astro physics och Princeton University i USA ”äter” planeten upp närmare 99,9 procent av ljuset som når den från värdstjärnan. 

Det gör TrES-2b till den mörkaste av alla kända exoplaneter.

Förklaringen är atmosfärens innehåll av de ljusabsorberande ämnena natrium, kalium och titandioxid i gasform. 

Allt mörker kan emellertid inte tillskrivas just denna ämnen, så forskarna letar för närvarande efter en heltäckande förklaring.

3. Glasstormar i 8 600 km/h härjar på planet

© Claus Lunau

HD 189733 b är liksom jorden en blå planet, men färgen kommer sig inte av vatten. 

Astronomerna tror att färgen i stället kommer från silikat partiklar, en sorts ytterst små glas bitar. År 2015 räknade en forskargrupp vid engelska University of Warwick ut att vindhastigheterna uppgår till cirka 8 600 kilometer i timmen.

Forskarna mätte hur mycket ljus atmosfärens natriummolekyler absorberade och hur det förändrades under planetens kretslopp runt stjärnan. 

Förskjutningen visar hur mycket molekylerna har flyttat sig och därmed deras, och vindens, hastighet.

GÅ PÅ UPPTÄCKT I UNIVERSUM med en prenumeration på Illustrerad Vetenskap

4. Järndroppar regnar över gasjätten

© Claus Lunau

Droppar av smält järn öser ner på den Jupiterliknande exoplaneten OGLE-TR-56b.

Det är åtminstone astronomernas teori. Gasjättens atmosfär innehåller nämligen järnatomer. När temperaturen i atmosfären når upp till 1 700 grader kan järnet bilda moln, vilket skulle kunna ge nederbörd i form av järndroppar. 

Planeten upptäcktes år 2002 och fyndet bekräftades året därpå. Mätningarna visade att det bara tar 29 timmar för OGLE-TR-56b att kretsa ett varv runt sin stjärna. 

Ett år varar med andra ord bara 29 timmar vilket är ett av rymdens kortaste.

5. 200 000 kilometer lång svans

© Claus Lunau

Gasjätten Osiris befinner sig så nära sin värdstjärna att värmen förvandlar atmosfären till en kometliknande svans.

Med Hubbleteleskopet har forskare mätt mängden väte i svansen genom att se hur mycket ultraviolett ljus som grundämnet absorberar från stjärnan – den så kallade Lyman-alfa-linjen. 

Ljuset dämpas när planeten rör sig framför stjärnan. 

Forskarna har räknat ut att minskningen av ljusstyrkan från stjärnan motsvarar att ett moln av väte som täcker 15 procent av stjärnans yta rör sig framför den. 

Enligt forskarna rör det sig om en cirka 200 000 kilometer lång kometliknande svans, som förutom väte innehåller syre och kol. Svansen lämnar troligen planeten i en hastighet av cirka 100 kilometer i sekunden.

Se filmen WEIRDEST WEATHER IN THE UNIVERSE och en mängd andra dokumentärer med den nya strömningstjänsten DOCMA. 

Läs också

PRENUMERERA PÅ ILLUSTRERAD VETENSKAPS NYHETSBREV

Du kan ladda ned ditt gratis specialnummer, Vår extrema hjärna, så snart du har beställt vårt nyhetsbrev.

Kanske är du intresserad av...

Hittade du inte vad du söker? Sök här: