Astronomer förklarar gåta på Enceladus

År 2005 upptäckte rymd-farkosten Cassini några gigantiska gejsrar på en av Saturnus månar, Enceladus. Forskarna menar nu att den is och ånga som sprutas ut ur gejsrarna kommer från en vattenreservoar som ligger under månens istäcke. Huruvida reservoaren är stor eller liten vågar astronomerna vid universitetet i Potsdam inte gissa, men de menar att följande process sker under månens yta: reservoaren har en temperatur på 0 grader C, och vid denna temperatur kan vatten uppträda i både flytande och fast form samt som ånga.

1 september 2009

År 2005 upptäckte rymd-farkosten Cassini några gigantiska gejsrar på en av Saturnus månar, Enceladus. Forskarna menar nu att den is och ånga som sprutas ut ur gejsrarna kommer från en vattenreservoar som ligger under månens istäcke. Huruvida reservoaren är stor eller liten vågar astronomerna vid universitetet i Potsdam inte gissa, men de menar att följande process sker under månens yta: reservoaren har en temperatur på 0 grader C, och vid denna temperatur kan vatten uppträda i både flytande och fast form samt som ånga. Vattenångan pressas upp genom sprickor i isen, och när ångan möter rymdens vakuum, utvidgas den, kyls av och omvandlas till små ispartiklar. Vattenångan skjuts upp med en hastighet av cirka 300–500 meter i sekunden och skapar de dramatiska gejsrar som Cassini fann. Astronomerna har ännu ingen kvalificerad gissning om vilken värmekälla i Enceladus inre som orsakar den efter förhållandena höga vattentemperaturen under månens istäckta yta. Saturnus har 60 månar, men Enceladus är den enda som har visat tecken på vatten. Man känner därutöver endast tre vattenbärande månar, och de hör alla till Jupiter.

Läs också

Kanske är du intresserad av...

Hittade du inte vad du söker? Sök här: