Interstellar top pic

Guide: Sondera terrängen inför Interstellar

Maskhål, långtidsdvala och rymdtid. Det duggar vetenskapliga begrepp i den nya science fiction-filmen Interstellar. Vi förbereder dig inför filmen genom att besvara några av de viktigaste frågorna.

7 november 2014

I Interstellar har jordens resurser förbrukats och mänskligheten står på gränsen till utrotning. Den enda räddningen ligger i att hitta andra beboeliga planeter i universum - men det är långt mellan dem och avståndet dit är stort.

En handfull astronauter beger sig ut på ett omöjligt uppdrag, där de får användning av att både gå i dvala och resa rakt genom ett maskhål.

Få koll på några av filmens väsentligaste begrepp i vår Q&A:

? Vad är ett maskhål?

Maskhål är genvägar till andra platser i universum.Tanken är att våldsamma krafter böjer rummet, så att områden av universum som ligger långt från varandra förbinds.

Maskhål är spekulativa fenomen, men om de finns kan de användas som genvägar i rymden. Tänk på hur en mask borrar sig igenom ett äpple. Genvägen är kortare än resan hela vägen runt. I rymden böjer stora galaxer rumtiden, och om två punkter av rumtiden befinner sig nära varandra kan maskhål uppstå rent teoretiskt.

Universum är krökt och man kan ta en genväg via ett maskhål - i teorin.

? Vad er dvala?

Om intergalaktiska rymdresor blir möjliga i framtiden kommer restiden att mätas i år. För att undvika åldrande läggs astronauterna i Interstellar i dvala i en speciell kammare.

När djur går i dvala sänks kroppstemperaturen markant och andning, puls och ämnesomsättning minskar. Djuret överlever genom att tömma kroppens fettdepåer. Människor kan inte gå i dvala naturligt, men djurförsök har visat att det kan bli möjligt i framtiden.

Forskare har satt en mus i artificiell dvala upp till sex timmar åt gången. Det lyckades genom att låta möss andas in en extremt liten dos av den giftiga gasen svavelsulfid. Efter några minuter sjönk ämnesomsättningen till en tiondel av det normala, och mössen tog endast två andetag per minut.

? Varför går tiden långsammare under rymdresor?

Om sändebud från jorden någon gång i framtiden reser iväg för att hitta ett nytt hem kommer de inte att kunna vända tillbaka till den värld som de lämnade.

Enligt Einsteins relativitetsteori går tiden långsammare ju snabbare man rör sig. Astronauter på en lång rymdresa med hastigheter nära ljusets upplever inte att tiden går långsamt medan de är borta.

Men om de återvänder till jorden kommer de upptäcka att tiden gått snabbare här. Deras barn är kanske redan gamla, och nya uppfinningar kan ha föråldrat kunskapen de har med sig hem.

? Finns det andra beboeliga planeter?

Astronomerna har ännu inte hittat någon planet som helt motsvarar jorden, men chanserna att hitta planeter i andra delar av universum som vi skulle kunna bo på är stora.

Allt sedan den första planeten utanför solsystemet – en så kallad exoplanet – upptäcktes 1996 har astronomerna jagat en tvilling till jorden: En beboelig planet, lika stor som vår egen, och den ska kretsa runt en stjärna som solen på ett avstånd som tillåter att flytande vatten kan existera och att liv kan uppstå.

Astronomerna har i dag upptäckt flera tusen exoplaneter som befinner sig nära stjärnor. Sannolikheten talar för att de förr eller senare kommer att hitta tvillingar till vår planet.

Läs också

PRENUMERERA PÅ ILLUSTRERAD VETENSKAPS NYHETSBREV

Du kan ladda ned ditt gratis specialnummer, Vår extrema hjärna, så snart du har beställt vårt nyhetsbrev.

Kanske är du intresserad av...

Hittade du inte vad du söker? Sök här: