Pappersplan: Lär dig att vika världens bästa pappersplan

Så gör du det perfekta pappersplanet

Med lite kunskaper och knep kan dina pappersplan bli ännu bättre och roligare. Vi guidar dig till det ultimata pappersplanet.

23 oktober 2017 av Anders Bruun

Det bästa med pappersplan är att det är lätt att sätta i gång med, men det finns samtidigt oändliga möjligheter för optimering och nörderi för dem som vill bygga ännu mer avancerade flygplan, som flyger längre och snabbare.

Nya pappersplansbyggare kan börja här. Är du rutinerad kan eventuellt hoppa ned i artikeln, och läsa om våra exempel på mer avancerade modeller.

1. Varför kan ett pappersplan flyga?

Varför flyger ett pappersplan överhuvudtaget? Det gör det enkelt sagt av samma skäl som ett riktigt flygplan, så vi börjar med lite grundläggande aerodynamik, som är bra att känna till när du viker dina pappersplan.

Det finns fyra grundläggande krafter som påverkar ett flygplan – och ett pappersplan – i luften: Lyftkraft, dragkraft, motstånd och tyngdkraft.

Lyftkraft

Lyftkraft är den kraft som håller kvar flygplanet i luften, och det är den som gör att flygplanet kan lyfta. Det finns två modeller som illustrerar lyftkraft:

Bernoulli-principen (Uuppkallad efter den schweiziske fysikern Daniel Bernouille). Sedd från sidan är en flygplansvinge inte platt, utan kurvig. Formen är designad för att skapa lyftkraft, och det sker med Bernoullis princip: För att förstå den måste vi först acceptera att luft vanligtvis pressar lika mycket på alla sidor av ett föremål.

När ett flygplan flyger framåt klyvs luften när den träffar den främre kanten av vingen och samlas igen vid den bakre.

Profilen på vingen gör att luften rör sig längre över vingen än under, men under samma tidsrum – luften över vingen rör sig alltså snabbare.

När luften på så sätt får upp farten minskar lufttrycket på vingen. När lufttrycket på ovansidan av vingen är mindre än under vingen, skapas lyftkraft. Det kallas Bernoullis princip.

Lyftkraft enligt Newton Ett annat sätt arr förklara lyftkraft är med hjälp av Newtons tredje lag: För varje aktion finns en lika stor och motsatt reaktion.

Newtons lyftkraft beror på vinkeln av vingen – eller "angreppsvinkeln".

Om den främre kanten av vingen är uppåtvriden, kan den inkommande luften träffa vingen på undersidan. Luften kastas nedåt (aktion) och trycker vingen uppåt (reaktion) – resultatet blir lyftkraft.

Tyngdkraft

Tyngdkraften är den kraft som gör att saker vi kastar upp i luften kommer tillbaka, och det är tyngdkraften som håller kvar oss på jorden. Tyngdkraftens påverkan på ett pappersplan är alltså motsatsen till lyftkraften: Medan lyftkraften pressar pappersplanet uppåt, drar tyngdkraften samtidigt i motsatt riktning.

Så länge de två krafterna är lika stora och diametrala, håller sig ditt pappersplan i luften.

Dragkraft

Drag är den kraft som får ditt pappersplan att röra sig framåt i luften. På ett riktigt flygplan skapas draget av propellrar eller motorer. Med ett pappersplan skapas drag när du kastar planet i luften. Utan draget skulle planet inte få lyftkraft.

Luftmotstånd

Luftmotståndet är den kraft som drar åt motsatt håll och sänker flygplanets hastighet. Luftmotstånd uppstår när luften som passerar planet skapar friktion. När planet rör sig framåt måste det knuffa undan luftmolekyler. När luftmolekylerna trycks runt kring planet, stöter det in i andra luftmolekyler och det uppstår friktion – och luftmotstånd – precis som när man cyklar i motvind.

De fyra krafterna motverkar varandra: Lyftkraft och dragkraft håller planet i luften, medan tyngdkraften och luftmotståndet motarbetar det.

Underhållande och lärorik läsning för hela familjen - 3 nr av Illustrerad Vetenskap för 79,00. Klicka här.

Tyngdkraften kan vi inte göra mycket åt, men vi kan försöka minimera luftmotståndet och öka drag- och lyftkraften.

Det får ett pappersplan att flyga bättre.

2. Ditt pappersplan måste vara stabilt

Vi vet att du är otålig och vi kommer snart till själva flygplansmodellerna – men först lite om stabilitet – för ditt plan kan vara aldrig så väl vikt; om det inte är stabilt får du problem, och pappersplanet kommer snabbt att dyka nedåt.

Å andra sidan, om ditt plan är stabilt, kan det räta upp sig i det fall du har gjort ett dåligt kast eller det hamnar i en vindpust.

Man talar om tre sorters stabilitet: Tvär-, kurs- och längdstabilitet.

Längdstabilitet

Längdstabilitet får pappersplanet att flyga framåt genom luften i en jämn fart utan att stiga eller falla. Om planets nos pekar för mycket uppåt avtar farten och om den pekar för mycket nedåt ökar den.

Om stabiliteten ska vara bra, ska planets tyngdpunkt ligga inom ett visst, mycket litet område på cirka en centimeter på pappersplanets skrov.

Ligger tyngdpunkten framför det området dyker planet och ligger den bakom det kommer planet att stanna upp.

Prova att kasta pappersplanet för att se om det ligger stabilt. Sätt eventuellt ett gem i spetsen för att göra den tyngre, och flytta gradvis gemet bakåt tills planet flyger stabilt.

Tvärstabilitet

En annan viktig egenskap är den tvärstabiliteten. Om inte den fungerar kan flyget svänga till vänster eller höger.

För att förbättra den statiska stabiliteten kan man vika en fena på den bakre delen av planet, som motverkar att planet svänger åt sidan. Man kan också vika planets vingspetsar upp eller ned.

Fena

Kursstabilitet

Den tredje formen av stabilitet som du ska vara uppmärksam på är kursstabilitet. En bra kursstabilitet säkerställer att planet antingen rör sig i en rät linje eller i en lugn, konstant kurva. Fungerar inte kursstabiliteten kommer planet att röra sig i en cirkel som blir allt snävare, tills det störtar mot marken i en spiralrörelse.

Problemet är vanligt, men lätt att rätta till. Lösningen är att titta på planet från spetsen och sedan räta upp vingarna en aning, så att de tillsammans med skrovet utgör en y-form. Och tänk på att vingarna måste vara symmetriska.

Y-form

3. Allmänna tips

Vikteknik

Det är extremt viktigt att du viker ditt pappersplan exakt. Slarvig vikning och mjuka kanter kan överföras, så att designen blir inexakt och luftmotståndet ökar.

Kanterna ska vara helt skarpa, vilket du gör bäst genom att pressa med din tumnagel eller kanske en linjal och dra mot dig själv längs vecket. Det ger skarpa kanter och mer precisa flygningar.

Välj rätt papper

Ditt pappersplans flygegenskaper beror inte minst på det papper du viker med. Och vilket papper som är bäst beror dessutom på vilken modell du bygger.

Generellt kommer för lätt papper att minska stabiliteten och göra att planet inte kan bära sig själv, medan för tungt papper eller papp får ditt vikta mästerverk att falla som en våt trasa.

De flesta pappersplansentusiaster rekommenderar vanligt A4-papper av 80 grams-kvalitet, vilket motsvarar standardskrivarpapper.

Du kan minimera friktion genom att välja ett lite blankare papper, men det kan samtidigt gå ut över stabiliteten, eftersom de olika delarna av pappret håller ihop sämre.

Tre pappersplansmodeller

Papperskonstruktionen handlar mycket om tycke och smak.

En del är förtjusta i de spetsiga, lansliknandes varianterna, andra föredrar breda, lugnt svävande modeller, och åter andra ägnar sig åt att vika sinnrikt vikta origami-flygplan som är näst intill naturtrogna jaktplan.

Det är roligast att hitta på egna konstruktioner, men nackdelen är att man ofta gör som man alltid har gjort. Men med tipsen och råden ovan, har du alla möjligheter att optimera dina gamla, fina modeller.

Om du ändå har lust att testa något nytt ska du kolla in de här tre modellerna – det är bara att skriva ut och börja vika:

1. Den enkla: Condor

Det här planet har en mycket fin lyftkraft vid lugnt tempo och svävar fint genom rummet. Ladda ned flygplan och instruktioner

2. Den medelsvåra: Bullet

Inte jättestabilt, men mycket snabbt. Strömlinjeformat och pilliknande flygplan, där vikningarna är de viktigaste. Ladda ned flygplan och instruktioner

3. Den avancerade: Stealth Wing

Avancerad design, men om du är noga belönas du med långa, mjuka flygningar. Starta planet lugnt från en viss höjd.

Ladda ned flygplan och instruktioner

Modellerna är lånade från webbplatsen funpaperairplanes.com, där du hittar ännu fler modeller.

Världens bästa pappersplan

Världsrekordet i kast med pappersplan är 64,14 meter, och det sattes av den amerikanske quarterbacken Joe Ayoob 2012.

Planet han kastade var konstruerat av John Collins, även kallad The Paper Airplane Guy.

Här visar John Collins hur du viker flygplanet:

Och det här videoklippet visar Joe Ayoobs rekordflygning:

Kan du slå det?

Källa: funpaperairplanes.com festabc.dk

Läs också

PRENUMERERA PÅ ILLUSTRERAD VETENSKAPS NYHETSBREV

Du kan ladda ned ditt gratis specialnummer, Vår extrema hjärna, så snart du har beställt vårt nyhetsbrev.

Kanske är du intresserad av...

Hittade du inte vad du söker? Sök här: