Hur kan historiska byggnader stå kvar?

Hur kan det komma sig att det fortfarande finns gamla byggnadsverk kvar i områden som har varit utsatta för jordskalv?

1 september 2009

Det finns självklart gränser för hur kraftiga skakningar historiska byggnader håller för. När ett våldsamt jordskalv drabbade Iran 2003 jämnades den flera hundra år gamla fästningen Arg-e Bam med marken. Innan dess hade den varit en av världens största byggnader byggd av obränt, soltorkat tegel. Generellt är tegelbyggnader inte så jordbävningssäkra som byggnader av lättare och mer flexibla material. En historisk tegelbyggnad som trots allt har genomlevt tolv större jordskalv är den 55 meter höga Hagia Sofia i Istanbul, som uppfördes som kyrka under åren 532–537. Hagia Sofia kan stå emot jordskalv, eftersom byggnaden är byggd med relativt lätta tegelstenar och ett bra murbruk som kan absorbera kraftiga skakningar. Till detta kommer Hagia Sofias stora kupol, som är från år 562, och som är byggd ovanpå fyra jättelika bågar. Det är en mycket stabil konstruktion. Simuleringar har visat att Hagia Sofia kan stå emot jordskalv på 7,5 på Richterskalan. Det är emellertid inte känt huruvida konstruktörerna medvetet gjorde byggnaden jordskalvssäker.

Läs också

Kanske är du intresserad av...

Hittade du inte vad du söker? Sök här: