Jeopardy with computer contestant

Watson visar vägen till artificiell intelligens

IBM-datorn Watson slog i år två stormästare i Jeopardy. Det var ett stort steg på vägen mot fungerande artificiell intelligens. Framtidens datorer kommer inte bara att ge oss svar på all världens frågor – de kommer även att kunna tala vårt språk.

23 september 2011 av Henrik Bendix

De två mänskliga deltagarna hade inte en chans, när datorn Watson i februari deltog i den amerikanska versionen av TV-frågesporten Jeopardy. Watson vann helt suveränt med 77147 poäng mot medtävlarnas 24000 respektive 21600 poäng.

Trots att Brad Rutter och Ken Jennings tidigare gjort sig bemärkta som enormt kompetenta tävlingsdeltagare, måste de se sig besegrade, när de ställdes mot IBM:s superdator i frågetävlingen, där frågeledaren ger ledtrådarna, medan deltagarna skall leverera svaret formulerat som en fråga.

Datorns seger över stormästarna är en milstolpe i utvecklingen av artificiell intelligens. Det är nämligen inte lätt för en maskin att leverera svaret i en frågesport, där ledtrådarna är formulerade på människospråk och ofta innehåller ordlekar och tvetydigheter, och där svaret skall vara formulerat på ett sätt, som skall vara begripligt för människor.

Samma regler för Watson och människor

Watson spelade efter de normala reglerna i Jeopardy. Varje ledtråd var en text, som presenterades för Watson i samma ögonblick som de båda stormästarna fick se den på en skärm.

Datorn hade inte förbindelse med Internet – det skulle ju ha varit fusk. Teknikerna på IBM hade snabbt insett att man inte skulle kunna förse datorn med alla tänkbara ledtrådar med tillhörande svar i form av frågor eller på annat sätt ställa upp den överväldigande mängden information i tabeller.

I stället hade de matat in massor av texter i Watson, till exempel en kopia av hela onlinelexikonet Wikipedia, åtskilliga andra lexikon och ordböcker samt miljontals nyhetsartiklar, romaner och filmmanus. Det mesta av informationen i Watsons minne var således fullständigt ostrukturerad – den var ju just avsedd för människor och inte för maskiner.

Watson svarade också fel

Teknikerna hade emellertid utvecklat ett program kallat DeepQA, som gjorde att Watson blixtsnabbt kunde analysera ledtråden grammatiskt och bryta ner den i mindre delar, som på ett listigt sätt kunde relateras till information i den omfattande databas som låg färdig i datorns 15 terabites stora arbetsminne.

Watson kunde inte förstå innebörden av ledtrådarna i frågetävlingen, för datorn kände ju inte till betydelsen av orden på samma sätt som vi människor gör. Därför svarade Watson då och då fel på märkliga sätt, till exempel när programledaren frågade efter en konstriktning, och superdatorn svarade ”Vem är Picasso?”.

Helt fel blev det, när Watson i kategorin ”Amerikanska städer” skulle komma fram till den stad vars största flygplats är uppkallad efter en krigshjälte från andra världskriget, och vars näst största flygplats är uppkallad efter ett slag i samma krig. Svaret löd ”Vad är Toronto?” – Kanadas största stad – medan det korrekta svaret var ”Vad är Chicago?”.

Här fick datorn uppenbarligen ledtråden matchad med information från databasen på ett helt felaktigt sätt. I imponerande många fall svarade emellertid Watson rätt.

3 generationer av www

I framtiden kommer datorer lättare att kunna hitta exakt den ­information som vi är ute efter.

Frågan är nu om det så kallade web 3.0 kräver att vi blir bättre på att ge datorerna information på ett sätt som de kan bearbeta, eller om datorerna omvänt blir bättre på att förstå och bearbeta ­informationen på samma sätt och på samma språk som vi människor. Watson pekar mot det senare.

Web 1.0 Envägskommunikation. Statiska websidor förbundna med länkar, exempelvis företagspresentationer. Länkarna har full kontroll över text och grafik. Användarna kan få information men inte själva bidra.

Web 2.0 Tvåvägskommunikation. Dynamiska webbsidor, som anpassas till användarnas behov och involverar användarna. Sociala medier, bloggar, tjänster för att dela foto

Tema

Läs också

PRENUMERERA PÅ ILLUSTRERAD VETENSKAPS NYHETSBREV

Du kan ladda ned ditt gratis specialnummer, Vår extrema hjärna, så snart du har beställt vårt nyhetsbrev.

Kanske är du intresserad av...

Hittade du inte vad du söker? Sök här: