Varför är atommolnet format som en svamp?

1 september 2009

En atombomb utlöser en omåttlig mängd energi på mycket kort tid. Energin värmer upp luften på explosionsplatsen så mycket att dess täthet blir betydligt mindre än den omgivande luftens. Den varma luftpelaren kommer därför att stiga uppåt som om den vore den varma luften i en skorsten. Pelaren stiger upp genom det nedersta lagret i atmosfären som kallas troposfären. Med sig upp drar den varma luftpelaren jord, damm, rök och bitar av allt det som pulveriserades vid explosionen. Det gör pelaren väl synlig. Luften kyls av efterhand som den stiger upp, tills pelaren på cirka tio kilometers höjd möter gränsen till nästa lager i atmosfären. Denna gräns heter tropopausen. Där börjar lufttemperaturen åter att stiga, och det lägger ett lock på luftpelarens uppvind, så att molnet sprids ut åt sidorna. På så sätt skapas själva ”hatten” högt över tropopausen i det atmosfärlager som heter stratosfären. Processen går mycket snabbt. Redan tre och en halv minut efter explosionen har det välkända svampmolnet byggts upp. Det är för övrigt inte bara atombomber som skapar svampmoln. Även efter explosioner med stora mängder konventionellt sprängmedel kan det uppstå ett sådant moln, och naturen kan skapa dessa moln under stora vulkanutbrott. Den första berättelsen om ett svampmoln härrör från ett ögonvittne till Vesuvius utbrott år 79.

Läs också

PRENUMERERA PÅ ILLUSTRERAD VETENSKAPS NYHETSBREV

Du kan ladda ned ditt gratis specialnummer, Vår extrema hjärna, så snart du har beställt vårt nyhetsbrev.

Kanske är du intresserad av...

Hittade du inte vad du söker? Sök här: