nb_u14 Atomic bomb

Kärnkraftsoro pyr i Mellanöstern

Dagarna fram till påsk präglades av intensiva förhandlingar om framtiden för Irans kärnenergiprogram. Ämnet är känsligt då skillnaden på kärnkraft och kärnvapen är marginell.

31 mars 2015 av Carsten Nymann

USA, Tyskland, Frankrike, Storbritannien, Ryssland och Kina har den här veckan varit involverade i tuffa förhandlingar om Irans kärnenergiprogram.

Dilemmat är att bemästrar en nation väl kärnkraft kommer den nästan per definition också kunna bygga atombomber.

Principen bakom de kärnkraftverk som i dag levererar cirka 17 procent av världens elektricitet och de bomber som 1945 totalförstörde de japanska städerna Hiroshima och Nagasaki, är nämligen densamma.

Energi alstras genom att slå sönder atomer

Energiurladdningen som antingen exploderar eller driver turbiner i ett kärnkraftverk, skapas genom att förstöra - eller klyva - atomkärnan i uran eller plutonium.

En atomkärna består av protoner och neutroner som den lägger massor av energi på att hålla ihop.

Vid andra världskrigets slut kom fysikerna fram till att de genom att skjuta in en extra neutron i kärnan på en viss sort av grundämnet uran kunde klyva atomen, varpå energin frigavs.

Atomklyvning skapar kedjereaktion

Tillsammans med energin fick man även tre gånger så många frigivna neutroner, som borrade sig in i andra urankärnor och upprepade klyvningen. På det sättet hade forskarna satt i gång en kedjereaktion.

Med tillräckligt mycket uran kommer processen, som kallas fission, vara självgående, och i den första atombomben fick fissionen lov att skena i väg tills den resulterade i en extremt kraftig explosion.

Reaktorn i ett kärnkraftverk är verkligheten en tyglad atombomb. Foto: Smileus / Shutterstock.

Kontrollerad process i kärnkraftverk

I ett kärnkraftverk är självgående fission själva drivkraften, men här håller fysikerna kedjereaktionen i schack genom att komplettera uranet med stavar av grundämnena hafnium, kadmium eller bor som absorberar några av de fria atomerna.

Den nära kopplingen mellan kärnkraft och kärnvapen får några forskare att föreslå att man istället för uran bör satsa på grundämnet torium som är svårare att använda i vapen:

Läs också

PRENUMERERA PÅ ILLUSTRERAD VETENSKAPS NYHETSBREV

Du kan ladda ned ditt gratis specialnummer, Vår extrema hjärna, så snart du har beställt vårt nyhetsbrev.

Kanske är du intresserad av...

Hittade du inte vad du söker? Sök här: