Elektrisk ål skall driva implantat

Konstgjorda celler inspirerade av elektrisk ål kan kanske driva medicinska apparater i framtiden

1 september 2009

teknik När elektriska ålar känner sig hotade eller skall förlama ett byte, alstrar de en elektrisk stöt på 600 volt. Ålens elproducerande celler (elektrocyterna) har nu inspirerat till syntetiska celler, som kanske kan användas i medicinska apparater eller implantat. Kemiingenjörer vid Yale University i USA har utvecklat en matematisk modell av en konstgjord cell, som enligt kalkyler är upp till 40 procent kraftigare än de naturliga elektriska cellerna. Inne i ålens celler börjar den elektriska stöten med att det skickas en signal från en synaps, som får speciella proteinpumpar i cellernas membran att öppna sig. Det får natrium- och kalium-joner att strömma ut ur cellerna, och därmed byggs det upp en spänningsskillnad. Öppningen av proteinpumparna accelererar, och därmed sker en elektrisk urladdning. Det är summan av alla elektrocyternas urladdningar som känns som en elektrisk stöt. Komponenterna till de konstgjorda cellerna är redan färdiga. Det finns tillgängligt konstgjorda cellmembran, och som proteinpumpar kan man använda konstgjort tillverkade proteiner eller kiseloxid-nanoporer. Genom att ha många lager av konstgjorda celler och koppla ihop dem i serier eller parallellt menar man att man kan framkalla kraftiga stötar. Dessa stötar kommer sedan att kunna används till att driva implantat, mätenheter eller små maskiner, som kan föra medicin till specifika ställen i kroppen.

Läs också

PRENUMERERA PÅ ILLUSTRERAD VETENSKAPS NYHETSBREV

Du kan ladda ned ditt gratis specialnummer, Vår extrema hjärna, så snart du har beställt vårt nyhetsbrev.

Kanske är du intresserad av...

Hittade du inte vad du söker? Sök här: