lie detector

Hur fungerar en lögndetektor?

I amerikanska filmer och serier utsätts de misstänkta ofta för lögndetektortest. Används sådana här hemma också?

23 september 2013

Registrerar stress

Lögndetektorn uppfanns i USA 1921 av en medicinstudent och en polis. Den kallas också för polygraf och används för att registrera små, omedvetna stressreaktioner, som enligt teorin avslöjar om man ljuger.

Under förhöret ställer förhörsledaren en rad frågor till den misstänkte. På några av frågorna vet förhörsledaren redan det rätta svaret – till exempel den misstänktes namn och familjeförhållanden – och kan på så sätt notera den misstänktes reaktioner när han talar sanning.

I andra fall vet förhörsledaren inte svaret men frågar till exempel den misstänkte var han befann sig vid tidpunkten för brottet. Är reaktionen som tidigare, talar dem misstänkte sannolikt sanning. Är reaktionen däremot förändrad, till exempel genom att pulsen ökar, är det en indikation på att den misstänkte ljuger.

Lögndetektor kan ljuga

Användning av lögndetektor har alltid varit omdiskuterad, då kroppens reaktioner kan ha andra orsaker än lögn. En oskyldig man kan exempelvis känna sig mycket illa berörd om han får den direkta frågan "Sköt du din flickvän?", och då ger lögndetektorn kraftigt utslag även om han i överensstämmelse med sanningen svarar "Nej!". För att undvika denna situation använder förhörsledaren ofta mer neutrala frågor, som kan avslöja den misstänktes kännedom om brottet, till exempel "Sköts offret med en 9 mm-pistol?" Det utesluter dock inte fel.

I USA används lögndetektorer flitigt av polis, säkerhets- och underrättelsetjänster under brottsutredningar, men endast få delstater tillåter att de används under själva rättegången. I Europa använder myndigheterna däremot aldrig lögndetektorer.

När man ljuger försätts kroppen i ett slags alarmberedskap, som utlöser flera omedvetna kroppsliga reaktioner. Genom att mäta den misstänktes reaktioner under ett förhör kan polisen därför få en uppfattning om huruvida vederbörande talar sanning eller ljuger.

Kroppens reaktioner avslöjar lögner

Hjärtat

Lögn får pulsen och blodtrycket att stiga.

Lungorna

Lögnarens andning blir snabbare och ytligare.

Huden

Man svettas i handflatorna och på fingerspetsarna när man medvetet ljuger.

Benen

När man ljuger får ofrivilliga muskelrörelser ben och armar att rycka till en aning.

Hjärnskanner blir framtidens lögndetektor

Flera vetenskapliga försök ­visar att aktiviteten i vissa hjärncentra i främre frontalloben och hjässloben ändrar sig när en person medvetet ljuger i ­stället för att tala sanning. ­

Genom att mäta hjärnaktiviteten ­under ett förhör kan en ­fMRI-hjärnskanner därför avslöja om den misstänkte ljuger.

Läs också

PRENUMERERA PÅ ILLUSTRERAD VETENSKAPS NYHETSBREV

Du kan ladda ned ditt gratis specialnummer, Vår extrema hjärna, så snart du har beställt vårt nyhetsbrev.

Kanske är du intresserad av...

Hittade du inte vad du söker? Sök här: