Drönare X-47B

Drönarna drar ut i krig

Förarlösa plan breder ut sig på alla områden. Militären använder drönare som både spionplan och stridsplan, men även vetenskapen och polisen har tagit robotplanen till sig.

12 augusti 2014

Ett intelligent jetplan lyfter från ett hangarfartyg i Medelhavet, innan solen har gått upp. Robotplanet är på väg mot ett slagfält i Afghanistan, 200 mil bort. Samtidigt dirigerar en biolog ett robotplan utrustat med en HD-kamera över en ogenomtränglig regnskog på Nya Guinea. I London ger en robothelikopter en överblick över stadens trafikproppar.

Så ser arbetsuppgifterna snart ut för framtidens drönare. De alltmer avancerade robotarna kan utföra uppgifter inom både försvarsmakten och forskningen och även ute i det vanliga samhället.

Drönare har mikrochips som hjärna

Deras hjärnor är kraftiga mikrochips, och de är utrustade med en mängd miniatyrsensorer. Drönares avancerade inre är resultatet av en kapprustning mellan utvecklarna av smarttelefoner och pekdatorer. Denna kapplöpning har drivit fram utvecklingen av allt mindre men kraftfullare mikrochips med allt fler inbyggda funktioner. I dag har även de minsta drönarna GPS, magnetometer, gyroskop, accelerometer och kompass.

Läs mer: Få en överblick över alla artiklar om drönare.

Drönare beväpnade till tänderna

För många har ordet drönare blivit synonymt med militära, obemannade plan. Drönarna gör det möjligt att genomföra luftangrepp utan att sätta piloters liv på spel – med samma träffsäkerhet.

De första angreppen med en drönare ägde rum i Afghanistan i november 2001, då en amerikansk drönare dödade en av al-Qaidas ledare, och därefter har utvecklingen gått starkt framåt. Obemannade amerikanska bombplan har genomfört angrepp i Afghanistan, Irak, Pakistan, Somalia och Jemen. Bara i Pakistan har man gjort omkring 300 luftangrepp med hjälp av drönare. Därutöver har planen genomfört ett enormt antal spaningsuppdrag.

De största drönarna liknar nu till förväxling traditionella jaktplan – utan cockpit och pilot ombord. I framtiden kommer bemannade och obemannade stridsplan även att kunna operera sida vid sida.

USA har inte längre monopol på militära drönare

För ett årtionde sedan hade USA monopol på militära drönare. Så är det inte längre. Mer än 70 länder har nu tillgång till drönare, och militäranalytiker anser att en ny kapprustning i all obemärkthet har börjat. Med 7?500 drönare ligger USA längst framme, men över hela världen arbetar forskare och tekniker på att utveckla nya militära drönare. En rad europeiska länder har till exempel gått ihop om att utveckla drönaren nEURon. Den är i storlek med ett F-16-jaktplan och skall ha smygegenskaper. SAAB i Linköping är en av huvudaktörerna i projektet.

Utvecklingen går inte bara mot stora, obemannade plan. Försvarsmakterna använder drönare för olika syften och har behov både av drönare som rör sig som vingflygplan och av robothelikoptrar som startar och landar lodrätt.

De minsta militära drönarna kallas nano-drönare och väger bara 16 gram. De fungerar som ett slags flygande kikare och kan bland annat användas för att söka efter krypskyttar i byggnader. Extremt högtflygande drönare står också på den militära önskelistan, för från hög höjd kan kameror ge en fantastisk överblick, och i motsats till satelliter, som hela tiden är i rörelse, kan en drönare hänga över samma område mycket länge. Därför forskar man också kring drönare, som kan tankas i luften.

Piloter är dyra - drönare billigare

Drönarnas popularitet hänger även ihop med deras pris. De är mycket billigare i både anskaffning och drift än vanliga stridsplan och helikoptrar. Piloterna är dyra både att utbilda och att hålla ajour. Politiskt är drönare också lättare att hantera – om de skjuts ned behöver ingen pilot mista livet.

I gengäld har behovet av drönare medfört starka protester i de länder som angripits. I oktober 2012 förekom det till exempel protester i Pakistan, som utsatts för över 70 attacker från drönare.

Även om drönarna sällan skjuts ned, är de inte osårbara. Det visade ett exempel från 2011, då en grupp studenter från Texas lyckades ta över kontrollen av ett robotplan. Med hjälp av enkel och billig datorutrustning lyckades de förvirra planets dator så mycket att den så att säga förlorade förståndet.

Läs mer: Drönare liknar en rovfågel

Vetenskapen har också tagit drönare till sig. I Illustrerad Vetenskaps artikel ”Drönarna kommer” kan du bland annat läsa om forskare i Utah i USA, som använder den stora rovfågelsliknande AggieAir för att samla in stora mängder vetenskapliga data om stora landområden:

Styrd av mobilchips

Kapplöpningen inom området smarttelefoner har lett till utvecklingen av små men mycket avancerade elektroniska chips. En del av dessa kan användas direkt i drönare. Ett plan opererar i tre dimensioner – x-axeln, y-axeln och z-axeln – så det måste innehålla flera typer av sensorer.

En GPS håller koll på positionen, medan en magnetometer registrerar planets kurs i förhållande till jordens magnetfält. Andra elektroniska chips mäter planets acceleration eller fungerar som gyroskop. I stort sett alla dessa funktioner fick sin början i moderna smarttelefoner.

Läs också

PRENUMERERA PÅ ILLUSTRERAD VETENSKAPS NYHETSBREV

Du kan ladda ned ditt gratis specialnummer, Vår extrema hjärna, så snart du har beställt vårt nyhetsbrev.

Kanske är du intresserad av...

Hittade du inte vad du söker? Sök här: