Avlidna slutar som renat pulver

Biolog utvecklar miljöriktigt alternativ till kremering

1 september 2009

Oavsett om vi jordbegravs eller kremeras när vi dör belastar vi miljön. Vid en begravning på traditionellt vis slutar kistan sin färd med liket på ett djup av mellan 1,5 och två meter, där den avlidne inte göder marken utan hamnar i grundvattnet. En kremering förorenar luften med rök. Nu har den svenska biologen Susanne Wiigh–Mäsak dock visat upp ett tredje och mer miljövänligt alternativ. Kistan med liket sänks ned i flytande kväve med en temperatur på minus 195 grader Celsius. Det gör kroppen och kistan så spröda att det endast krävs en lätt skakning för att pulverisera båda delarna till en millimeter stora korn. Efter denna process har en 100 kilo tung man omvandlats till endast 30 kilo organiskt material, som är renat från till exempel kvicksilver i amalgam, guldfyllningar och metallrester från eventuella implantat. Till sist läggs pulvret i en kista tillverkad av potatis- eller majsmjöl, och den kan nu begravas på endast 20–40 centimeters djup. Redan efter 12–20 månader kommer liket att ha omvandlats till miljövänlig kompost. Processen har med framgång testats på grisar, och den första anläggningen skall stå klar i Jönköping under hösten. Priset för en begravning enligt den nya metoden kommer ungefär att motsvara priset för en kremering, och flera avlidna förvaras redan tillfälligt i väntan på att anläggningen skall tas i bruk. Även Tyskland, England och Sydkorea visar intresse för metoden.

Läs också

PRENUMERERA PÅ ILLUSTRERAD VETENSKAPS NYHETSBREV

Du kan ladda ned ditt gratis specialnummer, Vår extrema hjärna, så snart du har beställt vårt nyhetsbrev.

Kanske är du intresserad av...

Hittade du inte vad du söker? Sök här: