Fjärrstyrd ubåt når bottnen

Från Illustrerad Vetenskaps årsbok 2009: Då ubåten Nereus i maj dyker ned i Challengerdjupet i Marianergraven är bottnen bokstavligt talat nådd. Platsen är den djupaste i världshaven, och även om mätresultaten varierar något, anges djupet oftast vara 10911 meter under havets yta. Nereus når ned till 10902 meter, där den tillbringar tio timmar. Med sig upp har ubåten bottenprover, som också innehåller liv – bland annat en sjögurka, som skall analyseras senare.

På bottnen är trycket extremt – cirka 1000 gånger högre än vid havsytan. ”Det motsvarar att du placerar tre stadsjeepar på din stortå”, som Andy Bowen, en av forskarna bakom denna ubåt, uttrycker det.

På grund av trycket är Nereus utrustad med en lång rad tekniska finesser. Bland annat är den vetenskapliga utrustningen inkapslad i keramiskt material, så att den tål trycket, och samtidigt ser 1500 ihåliga keramiska kulor i skrovet, var och en stor som en apelsin, till att ge farkosten så mycket lyftkraft att den i stort sett är tyngdlös i vattnet.

Det höga trycket på bottnen av oceanen gör också att det vi vet om geologin och livet i djuphavet är mycket blygsamt. I synnerhet de djupa, branta gravar som Stilla havet är rikt på är i stort sett okänt område för oceanograferna, men tack vare Nereus har forskarna nu fått en farkost som kan färdas överallt i världshaven. Meningen är att Nereus och eventuella systerfarkoster under de kommande åren skall spela en stor roll i utforskningen av havets djupaste platser.

Ubåten är konstruerad av forskare vid Woods Hole Oceanographic Institution i USA, ett av världens ledande centra för utforskning av havet. Den är en så kallad ROV, Remotely Operated
Vehicle (fjärrstyrd farkost). Fjärrstyrningen sker genom en ultratunn optisk kabel, som är 40 kilometer lång. Genom kabeln kan forskarna skicka order till Nereus, som sänder bilder av hög kvalitet åt andra hållet. Nereus är dock konstruerad så att den på mindre djup fun­ge­rar även utan kabeln, vilket ger större rörelsefrihet.

Nereus, som testas här, har namn efter en grekisk havsgud, som har en mans torso och en fisks stjärt.