Ett moln av aska stiger upp i luften och skymmer solen. ­Senast en supervulkan fick ett utbrott var för 74 000 år sedan.

© OLIVIER GRUNEWALD

Förstå supervulkaner på två minuter: Domedag lurar under marken

Ett enda supervulkanutbrott räcker för att jorden ska drabbas av en flera år lång vinter med mörker, kyla och giftigt regn. Nu ska ett tre kilometer djupt borrhål lära forskarna att slå larm i tid.

16 november 2017 av Esben Schouboe

PROBLEMET:

Skakningar utlöser enorm explosion

När supervulkanen Toba i Indonesien fick ett utbrott för 74 000 år sedan ­kastades 2 800 kubikkilometer material upp i luften och skymde allt solljus i sex till åtta år.

Supervulkaners utbrott är svåra att förutsäga eftersom de inte är konformiga som vanliga vulkaner, utan har en mer utsträckt magmakammare.

Forskarna vet inte vad det är som utlöser utbrotten, men teorier tyder på att berggrunden ovanför magmakammaren spelar stor roll.

Magman stiger sakta och trycker mot ”­taket”, och om det försvagas av exempelvis skakningar kan den bryta ­igenom. Då får vulkanen ett utbrott.

SKRÄCKSCENARIOT:

Supervulkan stänger ute
ljus och värme

Experter har räknat på vad som skulle hända om supervulkanen Yellowstone i USA skulle få ett utbrott. Två miljoner ton svavel skulle kastas fem mil upp i atmosfären och efter två-tre veckor skulle planeten omges av vulkaniska gaser.

Mörkret skulle medföra globala temperatursänkningar på upp till 20 grader. När ­Yellowstone senast fick ett utbrott, för 2,1 miljoner år sedan, ledde det till en tusenårig period av låga temperaturer.

FÖRSTÅ NATURENS VÅLDSAMMA KRAFTER med en prenumeration på Illustrerad Vetenskap

Ett liknande utbrott i dag skulle kunna döda 90 000 människor och göra två tredjedelar av USA obeboeligt.

JORDEN BLIR EN ÖKEN

LÖSNINGEN:

Varningar och svampar räddar mänskligheten

Supervulkanutbrott går inte att förhind­ra, så det bästa försvaret är att vinna så mycket tid som möjligt för att evakuera befolkningen.

Vissa supervulkaners ­utbrott kan förutsägas inom några
års intervall, men genom att studera ­varningstecknen försöker forskarna bli bättre på att förutsäga utbrotten.

I dag går det att göra tredimensionella kartor över magmarörelser med hjälp av flera små seismometrar som mäter skakningar i marken ur flera ­vinklar. De kan registrera små tecken på att en vulkan håller på att vakna.

Forskarna är också i färd med att borra
3 000 meter ner under ytan i vulkanområdet Flegreiska fälten i Italien för att ta reda på vad det är som får jord­skorpan att ge efter för magman.

Tidigare varningar kan användas för att lägga om livsmedelsproduktionen och kanske odla svamp som gröda, ­eftersom det inte kräver solljus. Vissa forskare arbetar även med idéer om att pumpa ut växthusgaser i atmosfären för att motverka den vulkaniska vintern.

För att bättre kunna förutsäga utbrott borrar forskare 3 000 meter ner i marken i Flegreiska fälten i Italien.

© GIUSEPPE CICCIA/NURPHOTO/SCANPIX & OSSERVATORIO VESUVIANO

Läs också

PRENUMERERA PÅ ILLUSTRERAD VETENSKAPS NYHETSBREV

Du kan ladda ned ditt gratis specialnummer, Vår extrema hjärna, så snart du har beställt vårt nyhetsbrev.

Kanske är du intresserad av...

Hittade du inte vad du söker? Sök här: