Saturn

Saturnus kallas en gasjätte, men beteckningen är lite missvisande, eftersom större delen av planeten är flytande.

© Shutterstock / Claus Lunau

Var börjar ytan på en gasplanet?

Gasplaneter har ingen yta så astronomerna har kommit på en alternativ metod att avgöra var en gasplanet börjar.

28 november 2017

Saturnus är en av de fyra stora gasplaneterna som befinner sig i den yttre delen av solsystemet. Den består nästan uteslutande av väte och helium och har till skillnad från de inre planeterna som Merkurius, Venus och jorden därför ingen fast yta.

Väte ändrar tillstånd 

Ett försök att landa på Saturnus skulle resultera i att rymdskeppet fortsattte att sjunka tills det krossades av trycket eller smälte i hettan.

I gasplaneten stiger både tryck och temperatur i takt med att man närmar sig centrum.

På vägen blir gaserna tjockare, och omkring 1 000 kilometer in börjar vätet bli flytande i en glidande övergång.

Cirka halvvägs in mot kärnan blir trycket så högt att det flytande vätet åter igenändrar tillstånd och blir elektriskt ledande – så kallat metalliskt väte.

Kärnan är fast

Astronomerna är mer osäkra på hur Saturnus ser ut inne i centrum, men de är eniga om att planetens kärna är fast och består av sten och olika former av is.

GÅ PÅ UPPTÄCKT I UNIVERSUM med en prenumeration på Illustrerad Vetenskap

Trots temperaturer i kärnan på upp emot 10 000 grader förblir isen frusen, eftersom trycket är tio miljoner gånger högre än vid jordytan, vilket pressar samman vattenmolekylerna till fast form.

För att bland annat kunna bestämma planetens omkrets definierar man dock ofta Saturnus yta som det ställe där trycket är det samma som på jorden vid havsytan, det vill säga en atmosfär.

Blixt bildar diamanter i Saturnus inre

År 2013 kom amerikanska forskare fram till att det kan bildas centimeterstora diamanter i Saturnus inre. 

När blixtar överst i atmosfären träffar metanmolekyler bildas kolatomer som binds samman till sotpartiklar. 

Dessa faller in mot kärnan och cirka 6 000 kilometer ned i atmosfären är trycket så högt att kolet blir till diamanter. Längre ned smälter de igen vid temperaturer över 8 000 °C.

Största delen av gasjätten är flytande

Saturnus kallas för gasjätte, men beteckningen är lite missvisande. Största delen av planeten är flytande eftersom det enorma trycket i Saturnus inre pressar ihop gaserna.

Läs också

PRENUMERERA PÅ ILLUSTRERAD VETENSKAPS NYHETSBREV

Du kan ladda ned ditt gratis specialnummer, Vår extrema hjärna, så snart du har beställt vårt nyhetsbrev.

Kanske är du intresserad av...

Hittade du inte vad du söker? Sök här: