Hur kan växter röra sig?

Bladen på vissa växter sluter sig på kvällen eller vid beröring. Hur fungerar egentligen det?

1 september 2009

Normalt förknippas rörelser endast med djur och människor, men växter är inte så passiva som man skulle kunna tro, även om de som regel är bundna till jorden med sina rötter och inte har en muskelbaserad rörelseapparat. Vanlig tillväxt beror på celldelningar, och då är rörelsen irreversibel, men vissa växter kan utföra rörelser som kan gå tillbaka till utgångspunkten. Dessa rörelser hänger ihop med förändringar i saftspänningen i vissa växtceller. Det kan till exempel vara rytmiska dygnsrörelser som blommor eller blad utför. Bland annat har harsyra och många bönväxter blad som fäller ihop sig på natten. Forskarna menar att växterna gör så för att minska värmeförlusten nattetid. Botanisten Carl von Linné kallade växters nattliga rörelser för växtsömn, och även i dag finns det många botanister som kallar dem för sömnrörelser. Vid den allra innersta delen av de blad som kan röra på sig finner man som regel en uppsvälld struktur med cylinderform. I denna struktur finns det flera stora, tunnväggiga växtceller, och när mängden vätska i dessa celler förändras rör växten på sig. När bladet till exempel skall lyftas, fylls de nedersta cellerna i organet med vätska, medan de översta töms. Växten styr vätskemängden genom att förändra det osmotiska trycket med hjälp av bland annat kaliumjoner. I växtcellernas vägg sitter små pumpar som för kaliumjoner in i cellerna när vätsketrycket skall ökas. Den ökade koncentrationen av kaliumjoner får nämligen vatten att diffundera in genom det porösa cellmembranet. Omvänt pumpas kaliumjoner ut ur cellerna när cellen skall tömmas på vatten. Cellpumparna kan till exempel styras av växternas biologiska klocka, som består av biokemiska molekyler, till exempel det ljuskänsliga fyto-kromet. Man känner inte helt och hållet till hur denna klocka fungerar, men man vet att den synkroniseras med dagsljuset, vilket också är bakgrunden till att växterna kan röra sina blad vid precis samma tidpunkt varje dag.

Läs också

PRENUMERERA PÅ ILLUSTRERAD VETENSKAPS NYHETSBREV

Du kan ladda ned ditt gratis specialnummer, Vår extrema hjärna, så snart du har beställt vårt nyhetsbrev.

Kanske är du intresserad av...

Hittade du inte vad du söker? Sök här: