Varför har landdjuren blivit mindre?

Hur kan det vara att många av de landlevande djuren – inte bara dinosaurierna – var mycket stora under forntiden?

1 september 2009

Bland dinosaurierna, som dog ut för 65 miljoner år sedan, fanns det många landdjur med gigantiska proportioner, men även andra djurgrupper har haft jättar, som var betydligt större än sina nu levande representanter. Vi kan till exempel nämna jättesengångaren Megatherium, som kunde bli sex meter lång och traskade runt på Sydamerikas grässlätter tills för 11000 år sedan, eller jättebjörnen Arctodus simus, som med en vikt på upp emot 1000 kilo är det största rovdjur som däggdjuren har haft på land. Av krokodilerna levde Deinosuchus, som betyder skräck-krokodil, samtidigt som dinosaurierna. Den kunde bli över elva meter lång och hade ett två meter långt kranium. Zoologerna kallar det för gigantism, när en del arter växer långt utöver det vanliga. Man vet inte exakt varför vissa arter får växtvärk under vissa förhållanden, men gigantväxt kan vara ett försök att växa ifrån rovdjuren. Elefanter är till exempel så stora att det bara är ungar och svaga individer som riskerar att angripas av rovdjur, till exempel lejon. Växtätarna kan dock bara utvecklas till jättar, om de lever i ett område med stor växtproduktion som är lättillgänglig. Att växtätarna blir mycket stora kan leda till att rovdjuren svarar med att också utveckla jätteformer. Även om jättedjur kan ha många fördelar på sin sida, är de ganska sårbara för förändringar i miljön. Minskar mängden växter, kommer de stora växtätarna inte att klara sig, och då de stora rovdjuren är beroende av att kunna fånga relativt stora bytesdjur, eftersom små bytesdjur är för energikrävande att fånga i rikliga mängder, försvinner de också. Vid slutet av den senaste istiden för 10000–12000 år sedan var det många stora däggdjur som dog ut, till exempel mammutar, jättehjortar och jättesengångare. Många zoologer menar att det var kombinationen av människans jakt och klimatförändringar som slog ut dessa djur.

Läs också

PRENUMERERA PÅ ILLUSTRERAD VETENSKAPS NYHETSBREV

Du kan ladda ned ditt gratis specialnummer, Vår extrema hjärna, så snart du har beställt vårt nyhetsbrev.

Kanske är du intresserad av...

Hittade du inte vad du söker? Sök här: