Varför uppstår snökristaller?

Finns det verkligen inte två snöflingor som är helt lika?

1 september 2009

Snö bildas i nederbördsmoln, där temperaturen ofta är mellan - 5 och - 20 °C. Molnet består av små ispartiklar, skapade runt dammkorn samt underkylda vattendroppar. Ispartiklarna växer till iskristaller när vattenångan fryser, medan vattendropparna långsamt förångas. Härvid får snökristallerna sin karaktäristiska sexkantiga struktur. Snöflingorna kan ha många olika former, vilka bestäms av den temperatur som kristallen skapats vid. Fuktigheten i atmosfären har också betydelse. De enklaste, platta kristallerna bildas vid temperaturer precis under fryspunkten, medan stavformade kristaller bildas vid - 6 till - 10 °C och under minus 22 grader. De vackra och karaktäriska iskristaller som är både platta och dekorativt förgrenade uppkommer i synnerhet när fuktigheten i atmosfären är hög, men alla de fysikaliska processerna vid bildningen är ännu inte utredda. Sannolikhet för att två snöflingor skall bli helt lika är oerhört liten. Varje kristall består av ofattbart många vattenmolekyler, och tillsammans med avvikelser i väteatomens uppbyggnad gör det att det i princip är omöjligt att två iskristaller kan bli helt lika. Det finns dock inte några kända vetenskapliga lagar som förhindrar det. Två snöflingor kan mycket väl till förväxling likna varandra, om de till exempel vuxit i närheten av varandra eller helt enkelt av en slump.

Läs också

PRENUMERERA PÅ ILLUSTRERAD VETENSKAPS NYHETSBREV

Du kan ladda ned ditt gratis specialnummer, Vår extrema hjärna, så snart du har beställt vårt nyhetsbrev.

Kanske är du intresserad av...

Hittade du inte vad du söker? Sök här: